Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 RECENSIONER
När jag betecknar titeln »Haandbog i Bibliotekskundskab» såsom mindre
lycklig, så är det därför att den kan ge anledning till missförstånd. Vi ha
här icke att göra med en handbok i bibliotekslära, liknande någon af de
många alltifrån Schrettinger, Ebert och- Molbech intill våra dagars
Graesel, Maire eller La de wi g. Det är fråga om något annat och mycket
mera. Företalet till andra upplagan uppger att verket allt från början varit
afsedt att tjäna som en »Haandbog for Bibliotekarier», i synnerhet vid de
vetenskapliga biblioteken, omfattande de fack, som äro af särskild betydelse
såsom det teoretiska grundlaget för biblioteksarbetet, nämligen
bibliotekshistoria, bokhistoria, bokframställning och biblioteksteknik». Således:
handboken är i främsta rummet afsedd för de vetenskapliga biblioteken, ej såsom de
moderna handböckerna i allmänhet, företrädesvis för mera populära. Den
vill vidare icke begränsa sig till den bibliotekstekniska sidan, utan skänker
utrymme äfven åt framställningar af de existerande boksamlingarnas
inrättning och historia. Och såsom den handbok för bibliotekarier, den i
företalet utger sig för att vara, vill den meddela kunskap om åtskilligt, som för
en bibliotekarie är nyttigt, men som icke direkt berör bibliotekens vare sig
historia eller administration.
Ännu en sak kan påpekas. Boken är icke såsom andra
bibliotekshandböcker vi känna en sammanhängande framställning af en författare.
Den hör i stället till typen »Handbuch», som utges »unter Mitwirkung» af
särskildt sakkunniga specialister, som stå hvar och en för sitt kapitel, utan
att proportionen mellan de olika partierna blifvit alltför strängt afvägd.
Första upplagan utkom redan 1912 och har ej förut blifvit anmäld i
denna tidskrift. Redan en första jämförande blick på de båda upplagorna
visar, att vi ej ha att göra med ett blott nytryck: den nya upplagans sidtal
är nära dubbelt så stort som den förras. I första upplagan saknades
verkligen åtskilligt, som helt naturligt hör hemma i en handbok af detta slag.
Sannolikt var man rädd att genom att öka omfånget fördyra arbetet och
försvåra dess afsättning. Den, man kan väl säga förbluffande strykande
åtgång boken fick, och som gjorde att ett stort svenskt bibliotek ej hann
beställa den, förrän de 350 exemplaren redan voro utsålda, har nu
uppmuntrat utgifvaren till en betydande utvidgning genom nya kapitel,
afhandlande de utländska biblioteken, den nyare tidens handskrifter, bokbinderiets
historia, bokhandelns historia och organisation, papper och
biblioteksadministration. Nu kan man säga, att allsidigheten icke lämnar mycket öfrigt
att önska. Något utrymme hade väl bort ägnas åt medeltida handskrifter
på folkspråken, särskildt fornnordiska. Möjligen hade man äfven väntat att
finna en utförligare redogörelse för vetenskapligt arbete genom tiderna och för
vetenskapernas systematik, närmast såsom inledning till framställningen af de
olika systemen för böckers klassificering. Något om de viktigaste
existerande förlagen, boklådorna och antikvariaten med deras specialisering hade
kanske varit nyttigt att få — det rymmes ej inom kapitlet om bokhandelns
historia och organisation. Öfverhufvud kan man säkert anmärka, att åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
