Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336_____________________________RECENSIONER_______
tande ville vända sig till dansk publik. Äfven kapitlet »bibliografi» bär
spår af brist på förståelse för vikten af nordisk gemenskap:
redogörelsen för svenska nationalbibliografier är alldeles för knapphändig i
förhållande till dess särskilda betydelse för ett annat nordiskt land. Och en
lista öfver svenska, norska och danska fackbibliografier hade ej bort
saknas. Här hjälper ingen hänvisning till Graesel’s Führer für
Bibliotheksbenutzer.
Jag öfvergår till att i största korthet redogöra för de olika kapitlen.
Först ha vi »Bibliotekarien, hans Kald og Opgaver» och »Bibliotekernes
Oprindelse og Udvikling», af öfverbibliotekarien H. O. Lange. Utmärkande
för dessa kapitel finner anmälaren särskildt vara förf-s allsidiga intresse
och förståelse för de mest olikartade sidor af biblioteksväsendet. Denna
öfverblick gör honom särskildt skickad att draga upp konturer och
riktlinjer för den framtida utvecklingen. Lösen är: kooperation och
specialisering. Med kooperation menas då samverkan ej blott mellan de
vetenskapliga biblioteken, utan äfven mellan bibliotek med olikartade uppgifter,
vetenskapliga och populära. —- Af stort intresse är att höra de kraf, som den
erfarne bibliotekschefen ställer på en god bibliotekarie. På tal härom
yttrar han bl. a.: »Der er for mig ingen Tvivl om, att der i det moderne
Bibliotek, baade i det videnskabelige og det folkelige, maa ses i første Række
paa Personalets praktiske Anlæg og Kvalifikationer».
Följande af snitt är: »Historiske og statistiske Oplysninger om de
betydeligste udenlandske Biblioteker», af Svend Dahl. Denna afdelning hade
kanske behöft mera utrymme. Antalet upptagna bibliotek kunde lämpligen
varit större, särskildt saknar man flera stora tyska universitetsbibliotek.
Schwenke påpekar dessutom i sin recension i Zentralblatt, att intet enda
franskt bibliotek utanför Paris fått komma med. I betraktande af den starka
begränsning, författaren från början pålagt sig, bör dock det af Schwenke
påpekade förhållandet ej väcka gensägelse: i Frankrike dominerar ju
Bibliothèque nationale (och de öfriga parisiska biblioteken) på ett rent af
öfverväldigande sätt, och af de franska provinsbiblioteken kommer väl intet upp
mot de tyska, af förf. uppräknade, i storlek och betydelse.
Nästa kapitel är det äfven för svenskar utomordentligt intressanta om
»Danske videnskabelige Biblioteker og deres Historie». Författaren, Carl
S. Petersen, har mästerligt förstått att sammantränga en myckenhet i en
handbok oumbärliga fakta utan att göra framställningen svårläst. Förf.
betonar starkt personligheternas betydelse för bibliotekens utveckling.
Särskildt Det kongel. Bibliotek njöt ju också exempellöst tidigt förmånen af
äfven för administrativa och tekniska uppgifter högt kvalificerade och
intresserade krafter, främst cheferna Schlegel, Erichsen och Moldenhawer,
som vi här på den tiden icke hade motsvarigheter till. — Förf. har varit i det
lyckliga läget att kunna bygga på nästan uteslutande tryckt material; man
tanke sig de svårigheter en skildrare af motsvarande svenska förhållanden
skulle få att dragas med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
