Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 341
de öfriga har förf. kunnat konstatera öfverensstämmelse med Hereford- och
Yorkbreviarierna. Af den andra gruppen kommer Breviarium Arosiense
närmast Upsalabreviariet, därefter Strengnense. Hvad kollekttraditionen angår,
öfverensstämma Breviarium Upsalense och Arosiense med resp. Hereford- och
Yorkbreviarierna, de öfriga med Breviarium Lundense.
En annan viktig liturgisk handskrift är den efter Tunhems kyrka i Skara
stift uppkallade Tunhemsboken. Det är en volym i kvartformat om 248 blad,
skrifven år 1581 af en viss Nicolaus Torchilli och nu förvarad i Skara
stifts-och läroverksbibliotek. I motsats till Liber Aspöensis torde Tunhemsboken
delvis vara en litterär produkt, tillkommen under påtagligt inflytande af
Johan IILs liturgi. Man kan i alla händelser icke af densamma sluta sig till,
huru gudstjänstlifvet gestaltat sig i Tunhems kyrka vid handskriftens
ned-skrifvande. Tunhemsboken är enligt professor Rodhes undersökningar en
mässbok, som är afsedd såväl för mässan som för ottesång och aftonsång.
Första afdelningen, som innehåller noter till sången vid mässan,
öfverensstämmer synnerligen nära med motsvarande partier i 1553 års sångbok, men
har också upptagit ur Missale romanum såväl introitus och graduale som
Offertorium och communio. Den andra afdelningen, innehållande
breviarie-officier med latinsk text, följer Skarabreviariet, liksom Aspöboken följer
Breviarium Strengnense. Tunhemsboken är här af samma typ som liber
Aspöensis, men gör större medgifvanden åt katolskt håll, väl under nyss
nämnda påverkan af liturgin 1576. Den är ju i så måtto ett intressant
liturgiskt aktstycke som den visar, huru Johan III:s reformsträfvanden verkade
på prästerna och huru dessa sträfvanden om icke direkt så indirekt gledo in
på romersk-katolsk mark.
I Kungl, biblioteket finnes en liten pappershandskrift i kvartformat med
titel Ordo canendi in templo seu regulae choristis servandae, hvilken
användts af Beckman i hans psalmhistoria. Äfven denna handskrift, som
innehåller liturgiska texter och noter till såväl mässan som bigudstjänsterna,
göres till föremål för en utförlig undersökning af professor Rodhe. Det
liturgiska materialet öfverensstämmer i det väsentligaste med breviarierna och
Aspöboken, hvilken senare den följer i de mot det medeltida breviarieritualet
företagna ändringarna i evangeliskt syfte. Texterna för mässan
öfverensstämma nästan alldeles med 1553 års sångbok, men därjämte upptager Ordo
canendi äfven stora latinska sångpartier. Till skillnad från Aspöboken
meddelar den noggrannare anvisningar beträffande fördelningen af sången, som
enligt Ordo canendi utföres af en horista, kören och de s. k. versicularii.
Denna handskrift torde vara skrifven omkring år 1570.
Slutligen har förf. i sina undersökningar indragit tvenne mässböcker på
svenska från Högs och Bjuråkers kyrkor i Hälsingland af en från Aspö- och
Tunhemsböckerna, som ju genomgående voro på latin, afvikande typ.
Högs-och Bjuråkersmissalena stå 1553 års sångbok mycket nära, men bevara
trognare den medeltida traditionen. Den förra torde härstamma från början af
1550-talet, den senare, som är rätt illa medfaren och defekt, upptager ännu
Nord. Hdskr. för bok- och biblioteksväsen 1917. 17327 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
