Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 RECENSIONER
oegentligt »dess förekomst, dess uppteckning i skrift och dessa skrifters
senare historia». Hans föreliggande undersökning aktar att taga hänsyn till
både det svensk- och latinspråkiga materialet. Det förra har sedan gammalt
varit föremål för lifliga forskningar och torde i det närmaste vara kändt,
så är däremot icke förhållandet med den latinska medeltida litteraturen i
vårt land. Förf. ser sig därför nödsakad att hufvudsakligen basera sin
undersökning på det redan kända materialet, alltså ett indirekt erkännande af
af att hans arbete, som jag nyss framhöll, på denna punkt icke stöder sig
på egna källforskningar.
I första kapitlet redogör förf. — efter bibliotek — för de handskrifter,
i hvilka den svenska medeltidslitteraturen bevarats till vår tid. Kungl,
biblioteket äger den största samlingen af svenskspråkiga handskrifter, därtill
de ojämförligt viktigaste codices; i Upsala universitetsbibliotek äro däremot
de latinska handskrifterna de talrikaste. Andra inhemska samlingar med
betydande rester af svensk medeltidslitteratur äro framför andra Riksarkivet
och den där deponerade Skoklostersamlingen, stiftsbiblioteket i Linköping och
universitetsbiblioteket i Lund. Äfven till utländska bibliotek hafva svenska
medeltidshandskrifter hittat vägen, särskildt är detta fallet med det kongel.
Bibliotek och Universitetsbiblioteket (den Arnamagnæanska samlingen) i
Köpenhamn, Kgl. Bibliothek i Berlin, vidare biblioteken i Dresden, Wolfenbüttel,
Giessen, British Museum i London m. fi. Hvad de här uppräknade
fornsvenska handskrifterna beträffar, finnas de alla — och flera därtill —
förtecknade i Geetes nyss nämnda »Fornsvensk bibliografi», de latinska hafva
till största delen förut framdragits af Schück i hans kända arbeten om
svenska medeltidsförfattare och hvad Birgitta-litteraturen angår nu senast
af K. B. Westman i hans »Birgitta-studier» (1911). Gödels framställningar
här på vissa punkter ofullständig, särskildt rörande handskriftsbeståndet i
Upsala universitetsbibliotek, där de fornsvenska handskrifterna äro, ehuru
i allmänhet af mindre omfång, dock långt talrikare än som uppgifves.
Oriktigt angifves (s. 13, 38) antalet af de för kännedomen om deri första
föreläsningsverksamheten vid Upsala universitet så viktiga handskrifter, hvari en
af universitetets första studenter, magister Olaus Johannis Gutho, upptecknat
de föreläsningar han åhört, till endast två: C 195 och 601. I själfva verket
finnas icke mindre än åtta sådana handskrifter, näml. utom de två af förf.
nämnda äfven C 242, 599, 600, 602 och 627, samtliga förtecknade af
Annerstedt,1 samt en med inkunabeln 35: 129 sammanbunden afskrift af Ericus
Olai’s föreläsningar 1485 öfver Hugo de S. Victore, De operibus trium
dierum.2 På tal om Birgittas biktfader magister Matthias och hans
författarverksamhet nämnes i förbigående (s. 12), att hans största arbete, den stora
bibelkonkordansen, synes vara förlorad. Om de rätt talrika rester af denna
viktiga svenska medeltidshandskrift i tre volymer, som återfunnits bland
omslagen i Kammar- och Riksarkiven — andra fragment hafva senare an-
1 Ups. univ. hist., I (1877), s. 30 ff.
2 Kyrkohist. årsskr., 1910, s. 227 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
