Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 357
det för hand målade vapenexlibris, som pryder dessa, har anm. dessutom
lämnat några upplysningar i Samlaren, 1904, s. 208 ff., där ännu flera bidrag
till kännedomen om nu bevarade rester från Strängnäs domkyrkobibliotek
under medeltiden kunnat erhållas. — Vid redogörelsen för de notiser, som
bevarats rörande Västerås domkyrkas bibliotek under medeltiden, gör sig
förf. skyldig till ett egendomligt misstag. Han säger sig (s. 79) i Cod. Ups.
C 120 hafva återfunnit en bok, »som med säkerhet hört hemma i det gamla
katedralbiblioteket». Den bär anteckningen »Liber capituli ecclesie
Arusien-sis» och har på f rampärmens insida Magnus Gabriel De la Gardies röda
lacksigill. Redan den omständigheten att handskriften tillhört De la Gardie
borde kommit förf. att misstänka en dansk proveniens. Och i själfva
verket har denna codex aldrig tillhört katedralbiblioteket i Västerås utan
domkyrkan i Aarhus. Distinktionen Arosia—Arusia torde väl knappast vara
främmande för någon nordisk medeltidsforskare; handskriften har också
innan Gödels »fynd» beskrifvits af Ellen Jørgensen i hennes ofvannämnda
afhandling om de danska medeltidsbiblioteken (s. 8 f.) såsom tillhörande
Aarhus domkyrka. Fröken Jørgensen har dessutom framdragit ännu en
Upsalacodex (C 587) med samma proveniens. — Vid behandlingen af Skara
domkyrkas bibliotek anför förf. utom magister Beros stora donation år 1475
några böcker, som en kanik Arvid samma år lånat af kyrkan, däribland
»tres libri sermonum generaliter de tempore et de seculis». Gödel citerar
här Reuterdahl, godtagande dennes felaktiga upplösning seculis för sanctis.
Ytterligare bidrag till detta biblioteks historia hade förf. kunnat finna i
inledningen till Kungl, bibliotekets inkunabelkatalog, s. XXIII, och i
Samlaren, 1906, s. 100 ff., där bl. a. nyssnämnde kanik Arvidus återfinnes.
Det är framför allt i klostren, som det litterära och vetenskapliga lifvet
i vårt land under medeltiden spirar och omhuldas, och i sammanhang
härmed uppstodo i dessa de utan jämförelse största och rikaste boksamlingarna
i landet. Gödel har sammanfört många värdefulla notiser till de svenska
klosterbibliotekens historia, andra har han däremot förbigått eller okritiskt
upptagit utan att först pröfva deras giltighet.
Af de svenska cistercienserklostrens bibliotek hafva endast få rester
bevarats till vår tid. Beckman har i denna tidskrift1 gjort några tillägg till
Gödels framställning, bl. a. lägger han till de två af förf. anförda
Upsalahandskrifterna från Alvastra kloster en tredje codex, nu i Skoklostersamlingen
i Riksarkivet. En bok, som tillhört Gudsberga kloster, har anm. återfunnit i
Kungl, biblioteket.2
Af dominikanerklostren är det egentligen endast från Sigtuna kloster
som rester af biblioteket i någon större utsträckning bevarats till vår tid.
Annerstedt har i sin »Upsala universitetsbiblioteks historia intill år 1702»
uppräknat 16 codices i Upsala med denna proveniens; till dessa lägger nu
Gödel ytterligare en: C 69. Han kunde äfven ha tillagt inkunabeln 33:168,
1 NTBB 1917, s. 81.
2 Ibid., s. 66 f.
Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1917. 17327 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
