Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
ligen grefve Gösta Posse, Arvid Posses yngre
broder, förekommer också bland Emil Keys
korrespondenter. Hans bref beröra dels
politiska frågor, dels äfven privata förhållanden.
Han framträder här på ett sätt, som visar
hur rätt Louis de Geer i sina Minnen (vol.
II, sid. 155—57) karaktäriserat honom: orolig
och ärelysten, längtande efter att få spela en
stor politisk roll, ej utan kapacitet men fallen
för korridorpolitik och intriger, road af
hemlighetsmakeri och besatt af ett outrotligt
begär att ha eller åtminstone synas ha sitt
finger med öfverallt i det politiska spelet.
I förhållande till Emil Key tyckte han sig
synbarligen särskildt kallad att spela mentor ;
men man torde kunna vara förvissad om att
Emil Key bedömde situationen långt klarare
än han. Ett omdöme om honom och hans
politiska verksamhet finnes i ett kort efter
hans död skrifvet bref från Gustaf Sparre
till Key.
Lägger man till det ofvan omtalade några
ungdomsbref från Robert von Kræmer och
Johan Jolin, två bref från Gunnar Olof
Hyltén-Cavallius, af hvilka det ena berör den
skandi-navistiska rörelsen i Sverige år 1849, ett bref
från Sturzenbecker, skrifvet år 1857, där
skandinavismen likaledes utgör hufvudämnet,
samt några bref i politiska ämnen från
friherre John Ericson och Hugo Raab, så torde
det viktigaste i den Keyska brefsamlingen
vara omnämndt. Äfven om den omfattar
blott en relativt ringa del af Keys hela
korrespondens, äger den dock både värde
och intresse. Tyvärr befinna sig flera af
brefven i tämligen otillfredsställande skick;
de ha tydligtvis ursprungligen varit
inklistrade i volymer, ur hvilka de sedermera
blifvit utrifna. Dock utgör detta lyckligtvis blott
i ett fåtal fall något väsentligt hinder för
brefvens läslighet. q. Wieselgren.
Riksarkivet.
F. d. arkivarien i riksarkivet friherre Carl Evert
Taube afled den 10 nov. 1917. Taube var född 4
mars 1834, student i Upsala 1852, aflade
kansliexamen 1857, e. o. kanslist i ecklesiastikdepartementet
1857 och e. o. amanuens i riksarkivet 22 febr. 1858.
I riksarkivet befordrades T. till andre amanuens 23
dec. 1874, förste amanuens 10 dec. 1875, arkivarie 18
april 1884. Från sin Ijänst erhöll T. afsked 28 mars
1899 med rätt att såsom biträdande arkivarie fort-
farande tjänstgöra, hvilket han äfven under det
följande decenniet gjorde. I riksarkivet nedlade Taube
hufvudparten af sitt arbete inom den första
historiska sektionen, för hvilken han äfven b ef chef.
Serierna af riksdagsakter omfattande propositioner,
riksdagsskrifvelser m. m. nyordnades särskildt för
1700-talet af Taube: Ett flertal af de stora
diplomatiska serierna ny- eller omordnades ai honom.
Förteckningarna häröfver trycktes i Meddelanden
från svenska riksarkivet såsom öfver Danica
Musco-vitica, Polonica, Gallica, Italica, Hispanica,
Ameri-cana. Förteckning öfver samlingen af
originaltraktater uppgjordes af Taube och S. Bergh, äf sren den
trycktes i riksarkivets Meddelanden (1893—: 895).
För arkivväsendet och dess utveckling visade
Taube ett lifligt intresse. Med statsunderst Dd
företog Taube 1880 en utländsk resa för att studera
arkivarbetens anordning äfvensom arkivbyggnaders
konstruktion. Arkiven i Berlin, Dresden, Wien,
Munchen och Paris besöktes. Sina iakttagelser skildrade
Taube i en vidlyftig reseberättelse, tryckt i
Meddelanden 1881. Ett förslag till lösande af frågan om
vård af de lokala arkiven framlade Taube i den i
samma publikation tryckta uppsatsen Om
Provinsarkiv (1884). »Bidrag till riksarkivets äldre historia»
bestående af några akter rörande öfverflyt ning af
arkivalier från hertigdömet till riksarkivet och om
slottsbranden 1697 meddelades därsammastädes 1897.
Som urkundsutgifvare framträdde Taube genom
editionen af Sveriges ridderskaps och adels
riksdagsprotokoll för riksdagarna 1645—1660 (1871—1886).
Svenska beskickningars berättelser om främmande
makter år 1793 utgaf Taube 1893 inrymmande K. E.
von Carisiens relation om Preussen och S. N.
Casströms om Polen. Till amerikanistkongressen utgaf
Taube S. G. Hermelins Berättelse om Nordamerikas
Förenta Stater 1784 (1894). I Historiska handlingar
utgaf Taube den gustavianske finansministern Johan
Liljencrantz’ Anteckningar och memorial (1878). I
Historisk tidskrift lämnade Taube ett par smärre
meddelanden såsom om »Ett kungligt barndop i
Danmark 1649» (1897). E. N—nn.
Till andre arkivarie utnämndes 20 juli registrator
Erik Malmsten. Till registrator utnämndes d. 30
nov. amanuensen vid landsarkivet i Göteborg fil. lic.
G. E. Kleberg.
Lund. Universitetsbiblioteket.
Årsberättelsen för år 1916 uppgifver antalet
besök under nämnda år till 23,515, hvaraf högsta
antalet (2,663) i februari, lägsta (1,050) i juli. Antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
