Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STRIDSSKRIFT AF BEREND VON MELEN MOT GUSTAF VASA 21
nom ’spionen’ (»der kuntschaffter») — och borgmästaren i Kalmar till von
Melen för att förhöra sig om dennes afsikter. Herr Berend förklarade
genast för dem, att han med lif och blod ville bevara slottet åt sig och
dessutom efter bästa förmåga hämnas på Gustaf Vasa. Följande dag kom
Staffan Sasse ensam upp på slottet i samma ärende. Vid denna Sasses
andra beskickning, som endast genom den föreliggande relationen är
bekant, dröjer von Melen särskildt länge. Gustaf Vasa hade nämligen i sitt
patent — eller, såsom von Melen kallar det, »das stinckende, giftige
lügenbuch» — i enlighet med Sasses rapport uppgifvit, att von Melen vid detta
tillfälle lofvat att dagen därpå godvilligt öfverlämna Kalmar slott till de
svenska trupperna i staden. Gustaf Vasa fick sålunda anledning att på det
skarpaste brännmärka den trolöshet, till hvilken herr Berend och hans
broder Henrik enligt hans förmenande gjort sig skyldiga, då de, i stället för
att nästa dag infria sitt löfte, under den mellanliggande natten företogo ett
utfall från slottet och därvid öfverrumplade och utplundrade de af herr
Berends förespeglingar lugnade och intet ont anande svenska trupperna i
staden under deras sömn. Herr Berend är naturligtvis för sitt goda namns
och ryktes skull ytterst ifrig att förneka, att han gifvit Staffan Sasse något
löfte af antydd art. Och då Gustaf Vasa åberopat Sasse som sin
sagesman, gör von Melen sitt bästa för att kompromettera denne. Sasse hade
tidigare visat sig vänskaplig mot von Melen och varnat honom för Gustaf
Vasas trolösa stämplingar, och han hade därför, då kan nu kom ensam,
blifvit mycket väl mottagen af von Melen, som, enligt hvad han i skriften
öppet medger, velat aflocka honom en del förtroenden om »den förmente
konungens» ränker. Det hade anordnats ett improviseradt dryckeslag, och
von Melen hade flitigt druckit Sasse till, så att denne till sist blef
betydligt ankommen och alldeles efter beräkning begynte yttra sig mycket
öppenhjärtigt. Sasse hade därvid i flera vittnens närvaro uttalat sitt stora
missnöje med Gustaf Vasa och förklarat, att om han blott hade all sin
egendom i godt förvar på Kalmar slott hos von Melen, så skulle han aldrig
återvända till en så svekfull man som konung Gustaf, På detta sätt ville
von Melen visa, hur karaktärslös och otillförlitlig Sasse var: hvar och en
kunde ju begripa, att hans redogörelse för besöket på Kalmar slott var
osannfärdig. F. ö. höll sig von Melen alldeles för god att inlåta sig i
polemik med en så obetydlig man som Staffan Sasse (»er ist mir nicht gut
gnug»).
Berend von Melen kommer så in på det förutnämnda utfallet, hvilket
för honom uppenbarligen var en sjuk punkt men som han på bästa sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
