Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 O. WALDE
af sitt vetenskapliga rykte. Den svenske ädlingen, i hvars edukation den
utländska resan ingick som det sista men ej minst viktiga momentet, möta
vi på hans färder genom Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Spanien och
Italien, men kanske ännu oftare hans guvernör eller handledare. Vanligtvis
var väl denne en man med vidare vyer och mera utpräglade litterära
intressen än sin lärjunge, och om också hans förmögenhetsförhållanden ej
sällan nekade honom möjligheten att förvärfva ett större bibliotek, så har
han dock alltid lyckats hemföra något antal böcker som minnen från dessa
färder.
Det senare 1600-talets och 1700-talets svenska forskningsresande, en
Sparfvenfelt eller en Björnståhl, utsända att uppspåra sällsynta böcker och
handskrifter, gifva oss bokanteckningarna möjlighet att nästan dag för dag
ledsaga; vi kunna följa dem om också ej »från Nova Zemblas fjäll till
Ceylons brända dalar» så dock från Ulyssipona1 till Moskva, från London och
Oxford till Konstantinopel eller Tunis.
Då dylika anteckningar sålunda förekomma i större mängder böcker,
förvärfvade af en person från olika håll under olika tider, få de,
sammanställda och ordnade i en kronologisk följd, ofta karaktären af en, låt vara
fragmentarisk, dagbok, alltså en själf biografisk framställning af ej obetydligt
intresse. I många fall lämna de betydelsefulla kompletteringar till andra
handskriftliga eller tryckta källor för vederbörandes lif och verksamhet
genom att fylla de luckor, som dessa källor lämnat.
Jag har tidigare vid olika tillfällen anfört exempel på dylika
anteckningars värde för det personhistoriska studiet. Så har jag t. ex. kunnat
följa den i 1500-talets kyrkohistoria bekante biskopen i Fünfkirchen, Andreas
Dudith, från hans första studieresa till Italien omkring 1550 och nästan fram
till hans död år 1589.2 Grefve Otto von Solms, som åren 1569—76 företog
vidsträckta resor i flera af Europas länder, Schweiz, Frankrike, England och
Italien, och därunder gjorde rika inköp till sitt bibliotek, har genom sina
anteckningar i de köpta böckerna själf lämnat oss icke så få bidrag till sin
historia.3 Den danske historieskrifvaren Stephanus Johannis Stephanius,
hvars storartade bibliotek inköpts till Sverige, och i hvars böcker ofta rätt
utförliga anteckningar förekomma med bidrag både till hans och hans faders
lif och släktförhållanden, är förut i denna tidskrift behandlad.4 Jag nämner
1 Lissabon.
2 "Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, 1, s. 259 ff.
3 Walde, a. a, s. 185 ff.
4 Ellen Jørgensen, Stephanus Johannis Stephanii Manuskriptsamling (NTBB, 1917,
s. 19—28) o. Walde, Stephanii bibliotek och dess historia (ibd., s. 29—65, 261—301).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
