Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 O. WALDE
många i Moskva varande utlänningar, särskildt engelsmän. Därjämte var
han ifrigt sysselsatt med studier i de slaviska språken, hvarom hans i Upsala
förvarade handskrifna Lexicon Slavonicum vittnar. Öfver Livland återvände
han till Sverige år 1687. Från denna ryska resa hafva vi icke få minnen i
Sparfvenfelts bibliotek.1 I Moskva har han den 20 september 1684
förvärfvat Alexius Pedemontani De secretis, Basel 1563,- och Dominicus Arumæi
De jure publico, fyra volymer, tryckta i Jena 1615—23. I februari 1685 har
han, likaledes i Moskva, erhållit eller köpt Paulus Sczerbic, Promptuarium
statutorum omnium et constitutionum regni Poloniæ, Braunsberg 1604.3
Följande år har han erhållit som gåfva Adam Tratzigers Der alten
weith-berütnbten Stad Hamburgk Chroenica, en handskrift, som nu finnes i Kungl,
biblioteket med följande af Sparfvenfelt skrifna anteckning: »Presant de
Monsir Piere Fils d’Antoine Coyet a Moy Jean Gabriel Sparwenfeld a Moskow
l’an 1686». Volymen har ett typiskt ryskt band; den är också »relié a
Moskow 1687».
Så snart Sparfvenfelt kommit hem till Sverige, mottog han af konungen
ett nytt förtroende, som höll honom på resande fot i fem års tid. Han
erhöll nämligen det vidsträckta uppdraget att i alla länder, där nordmännen
i forna tider kunde anses hafva framträngt, uppsöka gamla minnesmärken,
samt efterspana böcker, handskrifter? och annat som kunde stå i något
sammanhang med nordmannatågen och de »yfverborna göters» färder.
Därjämte skulle han i Nederländerna söka få reda på Kristiern II:s från Sverige
1 En svensk laghandskrift i folio på pergament (se Collin-Schlyters ed. af
Östgötalagen, s. xii, Schlyters ed. af Uplandslagen, s. xxii, af Magnus Erikssons landslag, s. xlviii,
och af Stadslagen, s. xxiv) har Sparfvenfelt erhållit sig tillskickad i augusti 1683 från
Nyenskans, men om han då vistats i Sverige eller redan hunnit öfver på andra sidan
Östersjön, veta vi ej säkert. Volymen i fråga, som nu finnes i Kungl, biblioteket, har en
ganska roande proveniensanteckning från midten af 1600-talet. Den har tillhört en Nils
Torstensson, hvars namnteckning den bär. Senare har denne fått lämna boken i pant för
en skattefordran på en riksdaler, hvarom pantinnehafvaren antecknat: »Anno 1649 dhen 26
Augusti togh iagh Jonas Suenson th[e]nna bock i pant, nor i byn, a Nuss Torstenson för
Anno 1649 backungzpäninger som war 1 Rdr.» (Bakugnspenningarna var en under
1600-talet vanlig skatteform för rättigheten att begagna bakugn, och uttogs årligen af hvarje
hushåll i städerna.) Huru volymen kommit i Sparfvenfelts ägo, därom meddelar han själf
följande: »Anno 1683 den 8 Augusti ankom denna book ifrån Nyen mig tillhanda,
öfwer-sänd och gifwen af Commendanten her Alexander Moraht Perswetof till mig J. G.
Sparf-wenfeld».
2 Obr. ser. 47: 694 i UB.
3 Obr. ser. 62: 55 i UB. — Boken kan nog vara från Polen af ryssarna taget
krigsbyte. Den har följande tidigare polska proveniensanteckning: »Ex libris Michaelis Leonis
Gierkiewicz Secret. S. R. Mtis». Sparfvenfelt har låtit inbinda boken i Moskwa jämte ett
par andra där förvärfvade polska arbeten, Statut wielkiego xiestwa Litewskiego, tryckt i
Wilna 1619, samt Trybunal obywatelom wielkiego xiestwa Litewskiego, Wilna 1616.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
