Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Stenbock i Östgöta Correspondenten
publicerade artiklar, hvari den nye
stiftsbibliotekarien framlade de hittillsvarande resultaten
af sina forskningar i det gamla bibliotek, som
nu anförtrotts åt hans vård. Grefve Stenbock
har nyligen sammanfört dessa artiklar jämte
några senare utkomna i en broschyr med
titel Strövtåg i Linköpings stiftsbibliotek
(Link. 1918. 84 s. 8°). Bland förut icke
nämnda artiklar kan framhållas
»Bureminnen», hvari några i stiftsbiblioteket
befintliga böcker, som tillhört Johannes Buræus
samt några smärre, hittills delvis okända
Buretryck beskrifvas; en annan artikel
»Guldsmedsboken» behandlar ett litet samlingsband
innehållande öfver 200 dyrbara ornamentstick
från 15- och 1600-talen af skilda mästare,
Callot, Theodore de Bry, Jean le Pautre
m. fi.; artikeln »Andliga visor» ger vid
handen, att ett rikt material förefinnes i
stiftsbiblioteket äfven på området svensk
hymnologi, särskildt till den andliga visans historia
på 1600-talet. Den lilla boken är tillägnad
»Stiftsbibliotekets vänner», och afsikten med
publicerandet framgår af en »Efterskrift» (s.
78 — 84), hvari de knappa tillgångar
framhållas, öfver hvilka rikets i storlek och
dyrbarhet fjärde bibliotek förfogar för att bestrida
de nödvändiga utgifterna, samt en del
önskemål för bibliotekets verksamhet klarläggas.
Det är icke blott tjänstemännens
(stiftsbibliotekariens och en amanuens) och
vaktmästarens löneförmåner, som äro knappt tilltagna
— vaktmästaren aflönas ined 400 kr. om
året —, de anslag till bokinköp, som stå till
bibliotekariens förfogande, äro ytterst
otillräckliga och åtgå för öfrigt under nu rådande
förhållanden hufvudsakligen till lokalens
uppvärmning. Som ett särskildt önskemål
för stiftsbiblioteket i Linköping framhåller
grefve Stenbock med rätta, att det bör
specialisera sig på litteratur rörande
Östergötland, mindre angeläget synes mig däremot
det i förbigående omnämnda förvärf vandet
af elzeviertryck vara, hvilka ju egentligen
numera endast äga kuriositetsvärde. Önskligt
vore äfven om en stiftsbibliotekets egen
publikation som efterföljare till biskop Lindbloms
»Linköpings Biblioteks Handlingar» kunde
återupplifvas; den finge säkerligen en ur
bibliografisk och lokalhistorisk synpunkt viktig
uppgift att fylla. Vi önska lifligt, att grefve
Stenbocks varma vädjan till sina landsmän
östgötarna att komma stiftsbiblioteket i dess
betryckta läge till hjälp icke måtte förklinga
ohörd. I. C—n.
Förslag om stifts- och läroverksbibliotekens
omorganisation.
Riksdagen har bifallit en af herr And. Pers i
första kammaren väckt motion om utredning
angående landets biblioteksväsende på det område, som
ligger mellan de stora statsbiblioteken och
folkbiblioteken. Med erinran om att bägge nämnda
grupper af bibliotek i vårt land under senare år varit
föremål för statsmakternas kraftiga understöd yrkar
motionären på, att denna omvårdnad måtte på ett
bättre sätt än hittills varit fallet sträcka sig äfven
till de gamla stiftsbiblioteken samt
läroverksbiblioteken öfver hufvud. Beträffande särskildt
stiftsbiblioteken, deras ställning och deras uppgift,
framgår herr Pers’ syfte med den önskade utredningen
af följande ord : »Skola de hufvudsakligen vårdas
som gamla reliker eller skola de planmässigt och
målmedvetet förnyas genom inköp och sålunda
ställas i skolans och folkbildningens tjänst? Jag
föreställer mig, att den senare uppfattningen har
de bättre skälen för sig. Men skola
stiftsbiblioteken sålunda utvecklas, är det nödvändigt, att
de erhålla det allmännas stöd i sådan
utsträckning, att de kunna fylla sin uppgift. I själfva
verket kan denna uppgift bli mycket
betydelsefull. Vid den kraftigare utveckling af
biblioteksväsendet, som är under tillkomst, är det redan och
blir ännu mer behof af ett mellanled mellan
folkbiblioteken och de stora vetenskapligt lagda
biblioteken.»
För att stiftsbiblioteken skola kunna på
sådant sätt verka som centralhärdar i landsorten för
nutida bildningssträfvanden, fordra de, såsom
motionären påpekar, icke blott tillfredsställande
lokaler, där de sakna sådana, — detta af det skäl att de
redan befintliga, dyrbara handlingarna behöfva
skydd mot eldfara, fukt o. dyl. —, utan äfven
sakkunnig ledning och tillräckliga anslag för
anskaffande af modern litteratur. Men stiftsbiblioteken
äro, med undantag af det förnämsta bland dem,
Linköpings, äfven läroverksbibliotek, och
motionären önskar också, att utredningen måtte
omfatta äfven förslag till reorganisation af
läroverksbiblioteken, hvilka för närvarande hafva ytterst
begränsade, för att icke säga alldeles
otillräckliga möjligheter att fylla sina uppgifter att efter
nutida kraf vara dels lärarnas dels lärjungarnas
bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
