Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
A. Lindblom samt fröken A g n e s B r an t i n g. Till
täckande af de med utställningen förbundna
kostnaderna hade bidrag lämnats af flera för saken
intresserade personer, däribland H. K. H. hertigen
af Nerike, bankdirektör A. Hallin, grefve Eric
v. Rosen och konstnären Anders Zorn.
Den del af utställningen, som afsåg att i skrift
och tryck belysa Birgitta och hennes gärning, hade
fallit på Kungl, bibliotekets lott. För ändamålet
hade insatts två stora glasmontrer på båda sidorna
af kyrksalens midtparti, till vänster om denna sal
hade dessutom inredts ett särskildt litet rum till
librarium, i hvilket en samling urkunder,
handskrifter och äldre boktryck utställdes, som i sig inneslöt
de förnämsta i våra offentliga samlingar förvarade
litterära minnesmärken, som knyta sig till den stora
nordiska sierskans namn och hennes klosterstiftelse
Vadstena. Den största delen af de här utställda
handskrifterna och böckerna tillhörde Kungl,
biblioteket, urkunderna Riksarkivet. Bidrag hade
dessutom lämnats af universitetsbiblioteken i Upsala
och Lund, stiftsbiblioteket i Linköping, Skoklosters
bibliotek samt två enskilda samlare, grefve Eric von
Rosen och dr Otto Smith. Denna del af
utställningen fördelade sig på hufvudsakligen fem grupper,
hvaraf den första innehöll Birgittas egna skrifter,
främst hennes revelationer såväl i handskrifter som i
några af de märkligaste tryckta upplagorna. Här
förtjäna särskildt nämnas de enda till vår tid
bevarade Birgitta-autograferna, näml. två egenhändiga
utkast till uppenbarelser, samt en af Birgittas
biktfader Petrus af Skeninge verkställd latinsk
originalutskrift af revelationerna kap. 8—9 i bok III; dessa
för Birgittaforskningen så värdefulla dokument
förvaras nu i Kungl, biblioteket. Af de tryckta
upplagorna bör här särskildt framhållas
Skoklosterexemplaret af 1492 års upplaga på pergament (om
det nyligen af frih. Hierta förvärfvade
pergamentexemplaret se ofvan s. 146 ff.). En vacker italiensk
handskrift från senare hälften af 14G0-talet,
innehållande Regula S. Salvatoris, var intressant särskildt
på grund af en vacker en hel sida upptagande
miniatyr, som föreställde Birgitta utdelande ordensregeln.
Den äldsta svenska redaktionen af Sermo angelicus
från år 1385 utställdes med den dyrbara fornsvenska
handskriften Cod. Holm. Oxenstierna. En andra
grupp bildades af Skrifter rörande Birgitta och
Katherina, af hvilka de märkligaste voro de två
handskrifterna med handlingar till Birgittas och
Katherinas kanonisationsprocesser, nämligen »Acta
et processus canonizacionis b. Birgitte»-, som är den
viktigaste källan till kännedomen om Birgittas lif,
och »Processus canonizacionis b. Katherine», en i
röd sammet bunden pergamentcodex, som år 1873
förvärfvades till Kungl, biblioteket från
dominikanerklostret i Krakau. Tredje gruppen omfattade
Skrifter och urkunder rörande Vadstena kloster och
birgittinerorden; här märktes särskildt konung
Magnus Erikssons och drottning Blankas
testamente den 1 maj 1346 till förmån för ett kloster,
som de och deras arfvingar skola bygga i Vadstena,
de första gåfvobrefven till klostret från år 1368,
kopieböcker, jordeböcker, aflats- och
participations-bref, Vadstenadiariet, en af Upsala
universitetsbiblioteks dyrbaraste handskrifter, vidare
originalutskriften till den försvarsskrift för Birgittas
revelationer, som kardinal Johannes de Turrecremata
uppsatte på kyrkomötet i Basel, birgittinska
ritualböcker, framför allt den under titel Jungfru Marie
Örtagård bekanta fornsvenska öfversättningen af
Cantus sororum i en Vadstenahandskrift från år
1510, m. fi. En fjärde afdelning hade fått rubriken
Från Vadstena klosters bokvärld och innehöll ett
urval handskrifter ur Vadstena gamla
klosterbibliotek, däribland en liten handskrift af den hel.
Bernhard af Clairvaux, som enligt traditionen tillhört
Birgitta själf, nu förvarad i Upsalabiblioteket, samt
flera i Vadstena kloster utförda svenska
handskrifter vittnande om nunnornas skrifvarflit och
kalligraf iska färdigheter; bland dessa senare handskrifter
kunna nämnas Spéculum virginum,
Vadstenalektio-nariet 1502, Linköpingslegendariet fr. omkr. 1525,
jungfru Marie psaltare från 1534, flere bönböcker
m. m. I samma afdelning utställdes äfven det lilla
Upsala universitetsbibliotek tillhöriga unika trycket
»Horae de domina ad usurn eccl. Lincopensis et
Scarensis», sannolikt det enda tryck, som utgått från
det lilla tryckeri, som under några månader år 1495
var i verksamhet inom Vadstena kloster, innan det
förstördes vid eldsvådan den 14 okt., samt några
typiska Vadstena-band från 14- och 1500-talen. I en
femte grupp hade sammanförts några budtryck,
s. k. Einzelformschnitte, de flesta från senare
hälften af 1400-talet och till öfvervägande del utförda i
Tyskland.
I librariet hade äfven beredts plats åt ett urval
sigill (med tillhörande urkunder), dels Vadstena
klosters olika sigill för systra- och brödrakonventen
samt ett nyupptäckt gemensamt sigill för båda
konventen, säkerligen klostrets äldsta, dels vissa
munkars och nunnors samt Birgittas närmaste
anförvanters sigill. Äfven sigill tillhörande det finska
birgittinerklostret Nådendal voro här utställda jämte
en sigillstamp i brons för detta kloster från
1400-talets midt, som år 1912 anträffades i jorden vid
Räfgräfva i Nerike. Sigillutställningen var på grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
