Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRT STÖRSTA ENSKILDA MEDELTIDSBIBLIOTEK OCH DESS ÄGARE 229
A priori kan man gissa sig till att en svensk, som förvärfvat ett så
betydande bibliotek, tillbringat något skede af sitt lif utomlands och där
hopbragt större delen af sitt bokförråd. Och redan af själfva bibliotekskatalogen
får man en fingervisning om hvar i utlandet han i så fall kan ha uppehållit
sig. Bortsedt ifrån att han ägt en formulärbok för det kejserliga kansliet
( »formular ius pugillaris curie imperialis»), upptager förteckningen
»constitu-ciones universitatis Viennensis». Af denna omständighet skulle man utan
vidare med en viss sannolikhet kunna sluta, att mannen någon tid lefvat i
Wien och haft något med därvarande universitet att skaffa. Nu förhåller
det sig i själfva verket så, att en Skaraklerk vid namn Bero åren 1429—1465
uppehållit sig vid Wiens universitet, först som studerande och sedan som
examinator och lärare. Då han utan allt tvifvel är att identifiera med det
stora bibliotekets ägare, torde en sammanställning af föreliggande
underrättelser om honom kunna påräkna ett visst intresse.
Bero Magni de Ludosia — såsom namnet anger, bördig från det
gamla Lödöse — inskrefs 1429 vid Wiens universitet, där han tillhörde den
sachsiska nationen.1 Efter att ha promoverats till artium magister blef han
1433 magister regens vid universitetet. Ämnena för de föreläsningar, som
han i denna egenskap från 1433 till 1464 höll för högskolans alumner, äro
tack vare ett välbevaradt universitets arkiv i stor utsträckning bekanta, och
af ett par föreläsningsserier ha uppmärksamma åhörare i sina
kollegieanteckningar från studie vis t els en i Wien lämnat utförliga referat, som dock
tyvärr ännu inte blifvit närmare undersökta.2 Föreläsningarna röra sig
uteslutande inom den artistiska fakultetens lärokurs — Beros egentliga
lärareverksamhet var hela tiden inskränkt till denna fakultet, hvars dekanat han
1 Ellen Jørgensen, Nogle Bemærkninger om danske Studerende ved Tysklands
Universiteter i Middelalderen, i [Dansk] Historisk Tidsskrift, VIII: 6, s. 202, noten. Den
följande framställningen om Beros verksamhet i "Wien är, där icke andra källor angifvas,
byggd pä J. Aschbach, Geschichte der Wiener Universität, I (1865), s. 295 (not 1), 526, 598.
På de där lämnade uppgifterna har dr. phil. Ellen Jørgensen godhetsfullt fäst min
uppmärksamhet. — A. Wappler, Geschichte der theologischen Facultät der Universität zu
Wien (1884), har tyvärr icke varit mig tillgänglig.
2 Den ena af dessa uppteckningar finns i klosterbiblioteket i Heiligenkreuz, Nedre
Österrike. Den omfattar icke mindre än 274 blad och innehåller »disputata super libros de
anima Magistri Beronis de Ludosia». I slutet läses följande anteckning: »Anno D. 1437
comparatus est iste liber per f ratrem Johannem Leb, bacalaureum in artibus et professum
in Neuburga claustrali.» (Xenia Bernardina, II: 1, s. 195, "Wien 1891). Det andra referatet
af Beros föreläsningar finns bland de s. k. Reichenauer Handschriften i Karlsruhes
Hof-und Landesbibliothek, och innehållet anges här med följande ord: »Et tantum de disputatis
super libros Aristotelis de generacione et corrupcione Reuerendi M. Beronis de Ludosia
Scriptis per Petrum de Voburgk protunc baccalarium in artibus et finitis Anno domini
1441 dominica die ante purificacionem Marie » (Die Reichenauer Handschriften [der
Grossherzogl. Badischen Hof- und Landesbibliothek in Karlsruhe], 2, 1914, s. 287 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
