Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN HITTILLS OKÄND UPPLAGA AF DÖBELIUS’ BESKRIFNING OM RAMLÖSA 241
föranstaltades ett omtryck i 100 ex., utfördt af Hasse W. Tullbergs
boktryckeri, Stockholm, efter exemplaret i Kungl, biblioteket.
Någon tryckort är icke utsatt, men högst sannolikt är, att den tryckts
i Lund af Abraham Haberegger, som på den tiden var både akademi- och
guvernementsboktryckare.1 Stilsorten är fraktur med 27 rader på sidan.
Af denna bok har man hitintills icke känt mer än en enda upplaga,
men af en tillfällighet råkade helt nyligen ännu en sådan komma i dagen.
I ett häromdagen i Lunds universitetsbibliotek till begagnande framtaget
band handskrifter af Kilian Stobæus d. y. med titel: »Quodlibet
historico-philologicum A:o 1732 compilatum», kom jag att lägga märke till, att i den
ena söndriga pärmen fanns ett fragment af något gammaldags tryckalster.
Vid närmare påseende igenkändes detta äldre tryck vara ifrågavarande skrift
af Döbelius.
Sedan pärmarna frånskilts från manuskriptfascikeln och uppblötts i
vatten, visade det sig, att de bestodo af en mängd makulatur, som klistrats
samman till papp. Dessa makulerade tryckark isärtogos med stor varsamhet
och fingo undergå en torkningsprocedur. De visade sig uppgå till ett antal
af omkring 50 större och mindre pappersblad, alltifrån hela tryckark ända
till små sönderklippta pappersbitar. Det ojämförligt största antalet
fragment tillhörde B-arket, endast högst få och små A-arket. Af två ostympade
ark bland alla dessa fragment lyckades man åstadkomma ett enda komplett
exemplar af boken i fråga.
En därefter anställd jämförelse med bibliotekets eget ex. af Döbelius’
skrift gaf emellertid strax vid handen, att flera olikheter förefunnos. Det
1 Riktigheten af den här såsom högst sannolik uttalade förmodan har det lyckats
mig få till fullo bestyrkt genom en senare gjord upptäckt af tvänne Stilprof från Abraham
Habereggers boktryckeri af resp. år 1695 och 1697, hvilka torde kunna få räknas bland de
(med undantag af Olof Rudbecks tryckeris) allra äldsta stilprofsamlingar, som ända till våra
dagar bevarats från någon svensk officin. De ha påträffats i Lunds universitets arkiv i
ett samlingsband (sign. Kansliet. Ser. F VI), innehållande åtskilliga viktiga bidrag till vår
tidigare bokhandels- och boktryckerihistoria. Af dessa bägge i patentfolio tryckta Stilprof
är det äldre (från 1695) mindre till omfånget, det från 1697 däremot vidlyftigare och mera
rikhaltigt (resp. 44 X 35 och 61 X 38 cm. i deras vid inbindningen numera något beskurna
form). Med undantag af anfangsbokstafven å sid. A2r ha samtliga bokstafstyper,
ornament och infattningar, som kommit till användning i Döbelius’ lilla bok, kunnat identifieras.
Att den nämnda anfangsbokstafvens typ ej där kunnat återfinnas, har intet att betyda.
Det heter nämligen uttryckligen, att förutom de specificerade stilsorterna finnas »åthskilliga
större och mindre upslagne Alphabether, så och allahanda sköna Figurer, Röskener och
Former, som tienlige äre til Bröllopz och Begrafnings Skrifters Uthstofferande».
Ifrågavarande boktryckeri hade år 1693 härjats af eldsvåda och därefter på nytt
blifvit uppsatt. Det var för denna nya tryckeriuppsättning, som de nu återfunna, i flera
afseenden intressanta stilprofven skulle göra reklam. (Korrekturnot.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
