Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 ERNST E. AREEN
ritningarna 9 april, och under sommaren s. å. refs Carolina, men några
anstalter för igångsättandet af byggnadsarbetet företogos ej.
Vid närmare eftertanke tycks man nämligen hafva funnit beslutet af
31 jan. 1778 något förhastadt. Det starkaste skälet för biblioteksbyggnadens
förläggande till Riddartorget hade ju varit förhoppningen, att Carolina helt
eller åtminstone delvis skulle kunna konserveras, och kostnaden härigenom
väsentligen nedbringas. När nu denna förhoppning grusats på samma gång
som den gamla byggnaden, insågo såväl arkitekten som de akademiska
myndigheterna, att den trånga, i domkyrkoterrassen inklämda tomten erbjöd
ett allt annat än passande läge för en byggnad af förslagets monumentala
dimensioner, och att vida lämpligare byggnadsplatser stodo till buds på flera
ställen i stadens centrala delar.
Både kanslern, grefve Rudenschöld och öfverintendenten deltogo
personligen i undersökningen af de föreslagna tomterna, och slutligen enades man
på ett konsistoriesammanträde 11 juni 1779 om platsen i backsluttningen
invid Drottninggatans förlängning, ungefär där Bondkyrkoförsamlingens
skolhus nu är beläget.
Detta beslut stötte emellertid på lika kraftigt som oväntadt motstånd
från högsta ort. Gustaf III anlände nämligen några dagar därefter till
Upsala, besåg den tillämnade byggnadsplatsen och lät därefter genom kanslern
meddela konsistorium, att dess val icke kunde påräkna hans stadsfästelse.
Samtidigt tillkännagaf han sin bestämda önskan, att en något längre ned
vid Drottninggatan belägen, ärkebiskopinnan von Troil tillhörig tomt
inköptes för den blifvande biblioteksbyggnaden under förutsättning, att ägarinnan
sänkte priset till 4,000 plåtar. För kansler och konsistorium återstod blott
att foga sig efter konungens härmed uttalade »höga plaisir» och det
föreslagna tomtköpet afslutades 9 juli s. å.
Den genom kungligt maktspråk akademien påtrugade tomten mätte 150
alnar utmed Drottninggatan och var 60 alnar bred samt således hvad
storleken beträffar fullt tillräcklig för den planerade byggnaden. Men dess läge
i ett stadskvarter med nära grannskap till flera lättantändliga träbyggningar
måste ju bereda biblioteket en ständig brandfara. Dessutom utvisade
företagna jordborrningar, att marken var lös och vattensjuk, hvilket dels gjorde
grundläggningen svår och dyrbar, dels kunde alstra fukt inom byggnaden,
sedan den väl blifvit färdig.
Dessa olägenheter i förening med det för konsistorium onekligen föga
tilltalande sätt, på hvilket den kommit i akademiens ägo, gjorde redan från
början den nya byggnadsplatsen »impopulär» bland herrar konsistoriales och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
