Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 ERNST E. AREEN
föreslagna byggnadsplatsens förtjänster prisades i de amplaste ordalag.
Äfven beträffande husets framtida användning tycks man lika hastigt och
lustigt blifvit enig, ty i samma skrifvelse föreslogs, att det borde inredas
till bibliotek, men dessutom inrymma en stor festsal »för de högtidliga
Acter, som vid Academien anställas». Enär tomten tillhörde kronan,
anhölls vidare om kronprinsens bistånd att utverka dess öfverlåtelse till
universitetet.
I september 1812 lämnade Kungl. Maj:t sitt bifall härtill, och i maj
månad påföljande år stadfästes en af hofintendenten C. F. Sundvall författad
ritning till den blifvande byggnaden (Fig. 8 o. 9). Enligt denna skulle husets
corps de logis omfatta tre våningar och anslutas till tvenne bakåt
utspringande flyglar. I hufvudbyggnadens öfversta våning var en stor
solennitetssal inredd. Kostnaden beräknades till c:a 75,000 rdr. b:co. Kungl. Maj:t
riktade samtidigt med ritningens insändande en allvarlig maning till
konsistorium att omedelbart påbörja arbetet, hvilket utan svårighet borde låta
sig göra, enär universitetet redan hade en sparad byggnadsfond på 50,000
rdr. b:co, och äfven andra medel i en nära framtid torde kunna afsättas till
detta viktiga ändamål.
Ännu dröjde det emellertid fyra runda år innan grundläggningsarbetet
tog sin början, bland annat beroende på, att den utsedda byggnadsplatsen
icke utan vidare kunde tagas i användning. Stora utfarts vägen genom
Fjärdingstullen, som gick fram öfver densamma, måste först erhålla en
något förändrad riktning, samt förut befintliga åbyggnader — tullstugan och
»residensstallet» — under olika former inlösas och delvis undanröjas,
Dessutom tycks man vid närmare begrundan hafva funnit det antagna förslaget
väl litet, hvarför arkitekten i samråd med den af konsistorium tillsatta
byggnadskommittén utarbetade ett nytt, betydligt utvidgadt projekt, som 1819
gillades af konungen (Fig. 10).
Företagets tekniska ledning anförtroddes åt öfverstelöjtnanten J. M.
Nordencreutz, som innehaft en liknande befattning vid den 1807
fullbordade orangeribyggnaden. Lämpligheten af detta val kan med skäl dragas i
tvifvelsmål, ty Nordencreutz var en visserligen i många afseenden dugande
men därjämte intrigant och mycket härsklysten person, af hvilka senare
egenskaper konsistorium under årens lopp skulle få en allt annat än
angenäm erfarenhet.
Innan ännu arbetet fortskridit längre än till första våningen,
invecklades Nordencreutz i en allvarlig kontrovers med arkitekten, som beskyllde
honom för godtyckliga ändringar af de stadfästade ritningarna. Då kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
