Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________________RECENSIONER 113
Geetes här anmälda Fornsvensk bibliografi, som den framstående forskaren
funnit tid att utarbeta vid sidan af sin bibliotekariegärning och en omfattande
verksamhet som utgifvare af fornsvenska texter, är nu den mest oumbärliga
uppslagsboken vid alla studier i vår svenska medeltidslitteratur- Geete har
själf i en anmälan af ett annat förtjänstfullt bibliografiskt verk yttrat,1 att bland
de mödosammaste, men icke dess mindre på sätt och vis otacksammaste
uppgifter, som en lärd kan åtaga sig, är att göra ett bibliografiskt arbete.
I den första punkten ger jag honom obetingadt rätt, men icke så i den andra.
Jag är viss därom, att alla som använda eller komma att använda — och
de äro icke få — Geetes Fornsvensk bibliografi, med tacksamhet skola tänka
på författarens osparda mödor, som icke lät sig afskräckas af sjukdom och
kroppsliga krämpor från att i sin ålders höst till forskningens och de
fornsvenska studiernas fromma fullborda äfven det omfattande supplementet till
sin stora bibliografiska hufvudskrift. Det är ett ståtligt föredöme, som Geete
gifvit oss yngre bibliografer och som berättigar honom till vår uppriktigaste
beundran och tacksamhet. Jsak QoUijn
NATAN LINDQVIST, Studier över reformationstidens bibelsvenska. Språket
i Nya testamentet 1526 i belysning av de svenska reformatorernas
språk. Ak. afh. Uppsala, tr. Stockh. 1918. 200, 30* s., VIII pl. 8°.
(Äfven = Antikv. tidskr. f. Sverige, Del 20:7.)
I förordet påpekar förf., att föreliggande afhandling endast utgör en
första del af en vidlyftigare undersökning af 1500-talets svenska religiösa
språk och de inflytelser detta haft på bildningen af det nya riksspråket.
Undersökningen skall i första hand röra sig med språket i Nya testamentet
1526 och Gustaf Vasas bibel 1541, men förf. aktar utsträcka densamma till
att omfatta det språkliga materialet i äfven öfriga bibel- och
psalmboksupplagor från förra hälften af 1500-talet samt till de anonyma
uppbyggelse-och stridsskrifterna från den svenska reformationstiden i akt och mening att
belägga vederbörande författare och öfversättare. Ett synnerligen intressant
problem, som knyter sig till denna undersökning och som är den
hufvudsakliga anledningen till denna filologiska afhandlings omnämnande i en
bibliografisk tidskrift, är frågan om tryckares och sättares inflytande på
1500-talets litteraturspråk.
Förf. har först konstaterat, att språket i NT 1526 i olikhet med hvad
fallet är i B 1541 ej företer någon genomgående enhetlighet, utan erbjuder
väsentliga skiljaktigheter de olika böckerna emellan och framför allt mellan
testamentets förra och senare del. I senare delen, liksom äfven i förspråket,
som synes vara skrifvet efter öfversättningens verkställande, visar sig en
större såväl språklig som ortografisk konsekvens, som i mångt och mycket
blir grundläggande för språkbruket i B 1541. Förf. har därför koncentrerat
föreliggande del af sin undersökning på språket i NT 1526 och försökt klar-
1 NTBB, 1914, s. 86.
8 — 1935. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
