Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 RECENSIONER
principer. Den kronologiska ordningsföljden medförde likväl en till synes
obekväm signering, som af förf. belyses genom ett exempel. En
akademisk festoration af år 1811 erhöll ett signum ^-^j, hvaraf 15 betecknade
hufvudafdelningen »universitet», 33 »akademiska fester», 11 tryckåret och 4
bokens nummer inom årsgruppen. På grund af bristande tillgång på
arbetskrafter kunde likväl nyorganisationen icke af Vasenius genomföras i den
planerade utsträckningen. Sedan 1828 hade de ordinarie tjänstemännens antal
icke ökats — staten upptog, utom bibliotekarien, en vice bibliotekarie och
tre amanuenser1 — och tillgången till e. o. arbetskraft var ringa på grund
af otillräckliga aflöningsmedel. Anslaget till e. o. amanuensers aflöning höjdes
år 1901 från 3,000 till 8,000 mark och tre nya amanuensbefattningar
inrättades år 1907.2 Genom dessa åtgärder har det blifvit den från 1899
fungerande föreståndaren för den inhemska afdelningen, vice bibliotekarien A.
Hul tin möjligt att fullfölja omorganisationsarbetet. Den kronologiska
uppställningen har af honom öfvergifvits och ersatts af alfabetisk ordningsföljd.
Ökadt utrymme har också erhållits för den inhemska afdelningen genom den
tillbyggnad af bibliotekshuset, som år 1907 blef färdig.
Tryckeriernas skyldighet att af lämna arkivexemplar har efter 1809 varit
underkastad vissa växlingar, delvis beroende på de politiska förhållandena i
Finland. Den institution, som under senare års ryska regim är känd under
namnet Pressöfverstyrelsen, hvilken bl. a. hade till uppgift att mottaga och
till biblioteket inleverera boktryckarnas arkivexemplar, var icke ägnad att
på ett tillfredsställande sätt fullgöra detta uppdrag. Energiska
ansträngningar ha från biblioteksförvaltningens sida gjorts för att fylla de luckor,
som under åren uppkommit genom bristande arkivleveranser. Äfven ha
anstalter vidtagits för anskaffande af det finsk-amerikanska trycket.
En egendomlighet för universitetsbiblioteket i Helsingfors, som ju också
är Finlands nationalbibliotek, är att utlåning från den inhemska afdelningen
enligt det nu gällande reglementet af år 1916 icke är tillåten. Denna afdelning
utgör en s. k. »normalsamling af inhemsk litteratur» och skall i sådan
egenskap ha karaktär af presensbibliotek. Redan i äldre tider var utlåning
därifrån försvårad; numera äga icke ens universitetslärare och bibliotekets egna
tjänstemän rätt till hemlån. Endast till främmande biblioteksinstitutioner,
som erbjuda betryggande garantier, kunna lån medgifvas. Helt visst finnes
mycket, som talar för så stränga bestämmelser, i synnerhet med hänsyn
till vården af den inhemska samlingen, men det undras ändock, om man ej
gått väl långt i prohibitiva stadganden. Äfven teorien om presensbibliotekets
företräde framför utlåningsbiblioteket är en något främmande planta i våra
nordiska länders karga jordmån. Det vetenskapliga studie- och
forskningsarbetet hos oss är så väsentligt beroende af hemarbete, att förbud på hem-
1 Upsala universitetsbibliotek erhöll först 1855 samma antal ordinarie tjänstemän.
2 Ny lönestat med ökadt antal tjänstemän är fastställd från och med 1 september
1918; se vidare härom öfverbibliotekarien Schaumans meddelande i föreliggande häfte
af NTBB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
