Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 SAMUEL E. BRING
ej lyckats finna några som helst biografiska data. Att irt
kansliet eller varit där anställd, är däremot tämligen säkert
Då man enligt mitt förmenande bör förlägga nedski en
lexikografiska afdelningen åtskilliga år tidigare än Jensen antagit, är det ju
ej uteslutet, att denna utgör ett resultat af de planer, som man vid
1650-talets midt hyste inom regeringen, på att få till stånd »ett ryskt
dictiona-rium». Författaren skulle i så fall vara att söka bland de i kansliet
anställda ryska translatorerna eller tolkarna, och man skulle väl i så fall
närmast tänka på rysstolken Johan Roslin, som i en skrifvelse till drottning
Kristina gjorde påminnelser härom.1 Men så vidt man vet, vidtogos då
inga som helst anstalter till planens förverkligande. När emellertid ett
bestämdt vittnesbörd finnes, att en af de i kansliet på ett tidigare stadium
anställda tolkarna uppgjort ett ryskt lexikon eller åtminstone samlat material
för ett dylikt, ligger det antagandet närmare till hands, att den
lexikografiska afdelningen i ms Rålamb nr 16 härrör från Bengt Mattsson,
synnerligast som den beskrifning han lämnar på sitt opus stämmer ganska väl
öfverens med hvad som är bevaradt i den nämnda handskriften. Man kan
ju tänka sig saken så, att Bengt Mattssons samlingar fallit i någon
intresserad persons hand. Denne har upplinjerat i kolumner början och slutet
af det för renskrifning afsedda papperet och i den förra delen infört
ryssetolkens svensk-ryska lexikon, hvarvid den svensk-ryska pariören kommit att
dela detta i två delar; i slutet har det rysk-svenska lexikonet fått sin plats.
Sedermera har manuskriptet kommit i någon annans ägo, som i dess midt
inskrifvit de nämnda fredsfördragens text.
Måhända kan en filologisk granskning af det svenska och ryska
ordförrådet ge svar på frågan, om lexikonet härrör från 1630-talet. Skulle en
sådan undersökning icke bekräfta det ofvan gjorda antagandet, bör dock
Bengt Mattssons namn räddas undan glömskan och bevaras åt eftervärlden,
emedan han sannolikt är den förste svensk, som utarbetat ett ryskt-svenskt
och svenskt-ryskt lexikon.
1 Aftryckt hos BERGIUS, De statu ecclesiœ et religionis moscoviticœ, P. 1 (1704), s.
271—72, omtryckt hos Jensen, a. u., s. 146—147.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>