Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 SAM. CLASON
ledande vid all senare forskning på området spelat en roll, som måste
skattas synnerligen högt.
Sedan detta verk var fullbordadt, mottog Hildebrand uppdraget att
redigera och leda ännu ett standardarbete inom den svenska häfdateckningen,
den nya upplagan af »Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar»,
hvilken därpå under åren 1903—1910 i tio band utkom under titeln
»Sveriges historia intill tjugonde seklet». Den blef som bekant endast i fråga
om ett par skeden en omarbetning af äldre material; flertalet perioder
ny-skrefvos. För Emil Hildebrands hand hade från början afsetts de båda
delarna »Gustaf Vasa» och »Gustaf Vasas söner», men allt efter som
svårigheter yppade sig för medarbetare att fullgöra sina prestanda, fick han
därjämte öfvertaga så skilda skeden som »Kristina» och »Oscar I». Det är
intet tvifvel, att de af honom författade partierna höra till verkets allra
bästa. Icke minst har skildringen af gamle kung Gösta genom forskningens
gedigenhet och mångsidighet, uppfattningens rikedom och djup och den
ypperliga framställningskonsten gifvit oss en lefvande bild af den store
riksgrundläggaren, som sent skall förblekna. Men Hildebrands förtjänster om
verket inskränkte sig icke till de olika partierna af hans penna; de lågo
äfven i ledningen och i sammanhållandet af det hela, något, som icke kräfde
ringa arbete och nit.
Förmågan att sammanhålla och leda togs själf fallet starkt i anspråk
äfven för redigeringen af Historisk Tidskrift, som, såsom nämnts, i tjugufem
år fullgjordes af honom. Själf var han därvid utan all fråga tidskriftens
störste medarbetare. Hans signerade artiklar och recensioner uppgå till ett
par hundra, såsom allt, hvad han skrifvit, utmärkta af lärdom, gedigenhet
och objektivitet, och därtill kommer ytterligare den långt större mängden af
»underrättelser» och smärre notiser rörande litterära eller personliga
företeelser på det historiska området inom och utom landet, notiser, hvilka under
hans redaktörstid så godt som uteslutande hvilade på honom. Men hans
inflytande på tidskriften är härmed ingalunda uttömt. Själfva grundritningen
till det hela — en tidskrift, som på en gång skulle vara ett organ för den
vetenskapliga forskningen och tillgodose den historiskt intresserade
allmänhetens bildningsbehof — har varit hans verk, låt vara med förebilder i
»Historiskt bibliotek» och utländska tidskrifter; och ännu mera omsikten, att
planerna blefvo följda och byggnaden hållen vid makt. Vid tidskriftens
25-årsskifte talades ock med allt fog om, huru den »i främsta rummet präglats
af en sällsynt vederhäftighet i uppgifter, det allvarligaste sanningsintresse
och ett orubbligt fasthållande af den moderna historiska vetenskapens
grundfordringar, krafven på noggrann genomforskning af källmaterialet och
omsorgsfull kritik af detsamma». Äfven här har sammanhållandet af
medarbetare och omsorgen att i tid erhålla de behöfliga bidragen medfört en
myckenhet af arbete, som bidragsgifvarne bättre kände till än läsarne, men
som båda parterna i lika hög grad haft anledning uppskatta. Men huru
ofta fick ej redaktören gripa pennan själf, då medarbetare strejkade!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
