- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång VI. 1919 /
257

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RECENSIONER 257

penhamn. — Af öfriga danska provinstryckerier ha de flesta redan ofvan
berörts; det återstår blott att nämna Hans Barth’s i Roskilde (1534—40)
och Walther Brenner’s i Slesvig (1534—35). I Hölar på Island tryckte
dessutom den svenskfödde prästen Jon Matthiasson år 1534 ett breviarium,
hvaraf endast två blad nu äro kända, hvilka för någon tid sedan blefvo
funna i pärmarna på en isländsk handskrift i Kungl. Biblioteket i Stockholm.

Utom de redan nämnda tryckerierna i Lübeck, Paris och Antverpen,
hvilka arbetat för dansk räkning, ha också talrika danska tryck utförts på
andra utländska officiner, särskildt hos Melchior Lotter i Leipzig, Hans
Walther i Magdeburg och Ludwig Dietz i Rostock. Också
Michaelisbröderna i sistnämnda stad hafva tryckt ett antal danska skrifter. I
Antverpen trycktes på olika tryckerier icke mindre än 11 skrifter af en dansk
författare Jacob Jespersen, af hvilka tio endast äro kända från exemplar i
universitetsbiblioteket i Gent (en af dessa också i Bibliothèque Royale i
Bruxelles); den elfte finnes i det Kongel. Bibliotek i Köpenhamn.

Den egentliga bibliografien upptager sid. 1—144 och är uppställd
alfabetiskt, då däremot i Bruuns och Klemmings arbeten de beskrifna trycken
äro ordnade efter den kronologiska principen. Af de 298 beskrifna
paläo-typerna äro 183 tryckta i Danmark; som ofvan nämnts äro 32, däraf 29
danska tryck, endast kända genom litterära källor.

På de enskilda tryckens beskrifning har Nielsen med vissa
modifikationer tillämpat de regler, som fastställts af den tyska inkunabelkommissionen
och som äfven i hufvudsak användas af utgifvarna af British Museums stora
Catalogue of early printed books. Vid beteckningen af det i Danmark hos
de olika tryckarna använda typmaterialet, såväl typer som initialer och
ornament, har Nielsen användt en rent kronologisk numrering — för de utländska
pressarnas vidkommande har detta naturligtvis för det här åsyftade
ändamålet varit af underordnad betydelse och därför lämnats å sido. Härigenom
har han vid beskrifningen af de danska inkunablerna, liksom anmälaren
förut ansett sig böra göra vid de svenska, brutit mot den af Haebler i hans
Typenrepertorium fastställda ordningen. Haebler har ansett sig böra
fasthålla kontinuiteten med Proctors typnumrering och oberoende af det sedan
tillkomna typmaterialets kronologi vid registrering af nyfunna typer, initialer
etc. fortsatt dennes numrering. Detta tillvägagångssätt måste dock för
Haeblers vidkommande anses fullt berättigadt, då 1400-talstryekens vidlyftiga
typografiska apparat vid typrepertoriets utarbetande icke kunde öfverblickas,
ja till en icke oväsentlig del då var okändt och först vid senare metodiska
biblioteksinventeringar blifvit framdraget. För att undvika de olägenheter,
som otvifvelaktigt vidlåda den Haeblerska numreringen, ha de engelska
bibliograferna valt den utvägen att beteckna de olika typerna inom hvarje
särskild officin med siffran för antalet millimeter, som 20 rader af respektive
typ mäta. För Nielsen har saken ställt sig annorlunda, då han ju behärskat
hela det samlade danska typmaterialet för tidsperioden 1482—1550 och
genom ett ingående studium af hvarje boktryckares material kunnat fastställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:10:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1919/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free