Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
herrarnas uppror. En fullständig förändring
inträdde efter upproret, då fogdar insattes, där de
förut ej funnits. Snart började dock åter stora
förläningar att utdelas inom landskapet till konungen
närstående, främst till Gustaf Olsson Stenbock. Det
intressanta försöket till skapande af en kollegial
lokalförvaltning för Västergötland skildras delvis
ur nya synpunkter. Bisittarna i provinsstyrelsen
utsagos nämligen med blott ett enda undantag bland
de stora låntagarna inom provinsen.
Af Svenskt diplomatarium utkom 1919 häfte 3 af
band 6, redigeradt af numera professor Sven
Tunberg. Det omfattar 1352 t. o. m. början af 1354.
Till andre arkivarie utnämndes d. 27 juni 1919
amanuensen fil. lic. Hj. Bergstrand och den 31
oktober s. å. amanuensen fil. lic. Walfrid Enblom.
Till amanuenser antogos d. 22 nov. fil. lic. Per
P. M. Samzelius och d. 11 dec. fil. lic. Ernst
Nygren.
Kungl. Vetenskapsakademiens
bibliotek.
Enligt nu föreliggande berättelse öfver
bibliotekets verksamhet under år 1918 har de besökandes
antal varit 2,302, till begagnande ha oberäknadt
referensbiblioteket framtagits 8,871 volymer, däraf 3,880
utlämnats till hemlån. Tillväxten genom inköp,
gåfvor och byten utgör 6,276 band, häften och
småskrifter (56,7 meter). I hufvudkatalogen ha inlagts
7,016 nya katalogblad.
Akademiens skrifter utdelas f. n. till 1,098
institutioner och personer, däraf 257 inom och 841 utom
landet.
Pedagogiska biblioteket.
Suppl. 2 till Katalog öfver Pedagogiska
biblioteket i Stockholm, omfattande uppfostrings- och
undervisningsväsen har nyligen utkommit.
Riksdagsbiblioteket.
Nyligen har utkommit Katalog öfver Riksdagens
bibliotek, 1901. Tillägg nr 3. 1918. Stockholm:
Ivar Hæggstroms Boktryckeri A.-B. 1919. 403 s. 8°.
Detta senaste tillägg omfattar bibliotekets tillväxt
under tiden juli 1912-augusti 1918, eller till den
tidpunkt, då bibliotekets omorganisation till centralt
förvaltningsbibliotek ägde rum. Den systematiska
uppställningen ansluter sig till den i
hufvudkatalogen af år 1901 följda med därefter utgifna tillägg
nr 1 och nr 2. Såsom särdeles värdefullt måste det
vidfogade registret betecknas, emedan det omfattar
katalogens samtliga tre tillägg, hvarjämte den i
hufvudkatalogen intagna alfabetiska
innehållsförteckningen, som visat sig vara af stort praktiskt värde,
äfven medtagits för samtliga tilläggens
vidkommande. Redigeringen och utgifningen af detta tredje
tillägg har hufvudsakligast varit anförtrodd åt andre
bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket E. Winge.
Lund. Universitetsbiblioteket.
Enligt universitetsbibliotekets nu utkomna
årsberättelse för år 1918 företer antalet hemlånade
volymer, 25,885, någon stegring mot 1917 (24,643), medan
siffrorna för besöken utvisa en nedgång från 24,763
till 23,133; af månadsstatistiken framgår att denna
nedgång måste ställas i samband med höstens
influensaepidemi. Från andra institutioner och
enskilda personer ha inlånats 1,199 volymer, däraf 240
handskrifter; till främmande institutioner ha
utlånats 1,612 tryckta böcker och 31 handskrifter.
Föregående års siffror visa för inlån 1,534, för utlån 1,216
volymer, en proportion, som ungefär motsvarar
tidigare år, och det kan sålunda i år konstateras
det betydelsefulla faktum, att biblioteket för första
gången i fråga om den interurbana lånerörelsen
uppträder såsom i högre grad långifvande än
låntagande part.
Tillväxten af utländska tryckalster uppgår till
5,222 volymer, däraf 3,996 erhållits genom köp, 496
genom gåfvor, däraf större samlingar af professor
S. Ribbing och ur framlidne rektor H. Anderssons
sterbhus, och 730 volymer från bibliotekets utländska
bytesförbindelser; den under de senare åren af
naturliga skäl nedåtstupande kursen för
bytesaccessionen torde härmed ha nått sin gräns; denna
accession har under året också utgjort endast c:a 8% af
den före kriget normala.
Handskriftssamlingen har riktats med åtskilliga
värdefulla gåfvor. Bland de viktigare märkas prof.
J. J. Borelius’ noggranna föreläsningsanteckningar
och excerpter jämte korrespondens med Ed. v.
Hartmann och M. J. Monrad, som öfverlämnats af
docenten Hilma Borelius; Olof Bergklints af den
litteraturhistoriska forskningen redan tidigare flitigt
begagnade papper af fru A. JVL Bergklint enligt
hennes sons rådman Ad. Bergklints i lifstiden uttalade
önskan; de vidlyftiga samlingar och förarbeten
stadsfogden C. Sjöström verkställt för sina bekanta
matrikelarbeten, skänkta af arfvingarna; den enda
bevarade återstoden af f. statsministern grefve
Arvid Posses privata papper; en utförligare redogörelse
för innehållet af denna märkliga samling har influtit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
