Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miscellanea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_____________ MISCELLANEA 35
mig, att den kungliga beställningen a »Abrisse und Pourtraiture» af städer,
fästningar och belägringar resulterade i den samling, som nu är känd såsom
den De la Gardieska, möjligen ej blott den ännu bevarade volymen, utan
äfven en eller flera af dem, som enligt gamla kataloganteckningar synas
därmed ha stått i ett visst sammanhang. Samlingen sådan den nu befinnes
innehåller ju, utom de talrika stadsvyerna från så godt som alla Europas
länder, ett antal bilder af fältslag, belägringar och militära anläggningar.
Äfven samlingens tidsomfattning — den yngsta bilden härleder sig från år
1621 — stämmer väl med datum för beställningens effektuerande. Cm mitt
antagande angående identiteten är riktigt, så har för visso samlingen vunnit
icke litet i intresse såsom tillkommen på Gustaf Adolfs initiativ och
förbunden med så betydande personligheter som Jan Rutgersius och äfven — i
viss mån — Louis De Geer.
Det citerade kungabrefvet talar emellertid också om andra önskemål
än det här berörda. Med det geografiska arbete af en viss Clivius, som
konungen önskade förvärfva, men hvars titel och författarnamn han ej rätt
erinrade sig, förstås utan tvifvel något verk af den bekante geografen Philip
Cluverius. Beteckningen »Geographia» leder närmast tanken på dennes
»In-troductio in universam geographiam tam veterem quam novam», men detta
är uteslutet därför, att nämnda arbete ej utkom förr än 1624, två år efter
författarens död, 1622. Man får därför förutsätta, att konungen afsett något
annat af hans verk, troligast hans »Germania antiqua», tryckt 1616, och
oantagligt är icke, att det just varit genom Rutgersius som Gustaf Adolf fått
sin uppmärksamhet riktad på den såsom den historiska geografiens
grundläggare berömde författaren — egendomligt nog är det enda bref af
Cluverius, som blifvit bevaradt, adresseradt till Rutgersius (1611) och visar att
de båda männen stodo till hvarandra i nära vänskapsförbindelse.1
Slutligen begärde konungen att också få landkartor och sjökort —
»Seekanten» enligt den okunnige kopistens återgifning — och det ser ut som
han äfven i afseende härå fått sin önskan uppfylld. Tyvärr finnes intet
spår af en sådan samlings existens; hade en dylik, jämbördig med
stadsvyerna, blifvit bevarad, så skulle vi säkerligen haft att uppvisa ett dokument
af första rang till kartografiens historia. Jag känner blott ett kartband af
liknande beskaffenhet, nämligen det som tillhör universitetsbiblioteket i Basel,
beskrifvet af C. C. Bernoulli i Verhandl. d. Narturforsch. Ges. in Basel,
Bd 18, H. 1, 1905; men att detta band tillkommit på Gustaf Adolfs
beställning, hvilket i och för sig icke vore alldeles omöjligt, är af flera skäl, bl. a.
kartornas ålder (den yngsta från 1607), så godt som uteslutet.
De ursprungliga, målade eller handritade originalen till den De la
Gardie’ska samlingens i kopparstick eller träsnitt återgifna bilder äro
naturligtvis endast i ett mindre antal fall påvisbara, ännu mera sällan äro de
bevarade. Såsom ett sådant original torde kunna angifvas en oljemålning i
1 Brefvet är tryckt som bilaga till J. Partsch, Philipp Clüver der Begründer der
historischen Länderkunde (Geogr. Abhandl. hgsg. von A. Penck, Bd 5, H. 2, 1891).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
