Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
tryckts i endast 50 numrerade exemplar och prydts
med jubilarens porträtt, har utgått från Bröderna
Lagerströms tryckeri.
Bland uppsatser i de sist utkomna häftena af
Nordisk Boktryckarekonst finnas flera af
bokhisto-riskt och bibliografiskt intresse. I dec-häftet 1919
(s. 375-81) har A. Sjögren sålunda offentliggjort en
artikel »Förut okända dokument till
Visingsborgsboktryckaren Johan Kankels tragiska
äktenskapshistoria», grundad på några hittills obeaktade
urkunder i Acta Ccnsistorii Holmensis, Vol. 40, i
Riksarkivet, på hvilkas förekomst arkivarien I. Simonsson
gjort förf. uppmärksam. Dokumenten lämna flera
nya bidrag till den bekante Visingsborgstryckarens
biografi, bl. a. erfar man, att han varit kantor vid
Katharina-kyrkan i Danzig och gift två gånger, senast
med Rebecca Ehrenbrecht, hvilken under mannens
vistelse i Stockholm begått äktenskapsbrott med en
viss Adam Albrecht. Det intressantaste af dessa
dokument är onekligen ett tryckt bref från Kankel,
dateradt Visingsborg den 20 juli 1667 och riktadt
mot hustrun, i hvilket hela den tragiska historien
oförbehållsamt framlägges. Brefvet utgöres af två
blad i folio, af hvilka endast de inre sidcrna äro
tryckta, Sjögren meddelar ett faksimile af andra
sidan af detta kuriösa Visingsborgstryck, som
tillkommit på grund af att hustrun icke kunde läsa
skrifvet, och aftrycker de öfriga dokumenten, som
utgöras af Kankels förklaring inför konsistoriet i
Stockholm, dettas skrifvelse till pastorsämbetet vid
Katharinakyrkan i Danzig och en skrifvelse från
konsistoriet i Elbing till det i Stockholm, samtliga
rörande den Kankelska äktenskapshistorien och
daterade 1667. Det hela slutade naturligtvis med skilsmässa.
Med år 1920 började Nordisk Boktryckarekonst sin
21. årgång. Denna tidskrifts utgifvare, herrar Hugo
och Carl Lagerström, ha inlagt stora förtjänster
om boktryckets höjande i vårt land och odlandet af
den typografiska smaken bland kolleger; de ha också
i vida kretsar spridt intresse för bokhandtverkets
både historiska och konstnärliga sidor. Den nya
årgångens första häfte inledes med en programartikel
af Hugo Lagerström rörande »Form och stil i
svenskt boktryck» med en tillbakablick på de gångna
20 årens strävanden ; härefter följer (s. 12—29) en rikt
illustrerad afhandling af riksbibliotekarien Collijn
om »Missale Upsalense [1484]», utgörande den hittills
opublicerade artikeln III i serien »Blad ur vår äldsta
svenska boktryckerihistoria». Bland afbildningarna
i denna artikel märkas faksimilen i hel storlek och
färgtryck af missalets fol. 100a (canon misse fol ij)
och 131b, reproduktioner af hela det i detta omfat-
tande tryck använda typografiska materialet, ss.
alfabet, initialer m. m., typprof ur det besläktade
Benedictionale Lubicense, m. m. Utom en del
uppsatser rörande rent fackliga frågor märkes äfven i
samma häfte en entusiastisk cch väckande artikel
af disponent C. Z. Hæggstrom om »Yrkesstolthet,
yrkeskärlek och arbetsglädje», som innehåller många
tänkvärda och manande ord med hänsyn till det
nuvarande ömtåliga läget i boktryckarvärlden.
I marshäftet (s. 101-3, med 9 pl) skrifver A.
Sjögren några ord om de i olika färger tryckta s. k,
»Livres à la mode» (Ur Anteckningsboken, Ser. 2:7),
hvilka under senare hälften af 1700-talet voro
populära i Frankrike och nu äro ganska stora rariteter.
Själf äger förf. två af dessa böcker och Kungl,
biblioteket ett samlingsband om tre stycken; af dessa är
en bok helt tryckt i grönt, en i rödt o. s. v. De
uppgifvas vara författade af Louis Antoine de Caraccioli.
O. ’Waldes förtjänstfulla doktorsafhandling
Storhetstidens litterära krigsbyten, I (Ups. 1916) har varit
föremål för flera utförliga referat i tyska
facktidskrifter. Så har stadsbibliotekarien i Mainz, prof.
G. Binz, i Mainzer Zeitschrift, Jahrg. XII-XIII
(1917—18), s. 157—65, under titeln »Literarische
Kriegsbeute aus Mainz in schwedischen Bibliotheken»
redogjort för "Waldes framställning af Mainzbibliotekens
öden under trettioåriga kriget.
En likaledes af Waldes bok föranledd
framställning om »Die Ausplünderung der Eberbacher
Klosterbibliothek im Dreissigjährigen Kriege» har
bibliotekarien i Nassauische Landesbibliothek i Wiesbaden,
dr P. Jürges publicerat i Nassauische
Heimatsblätter, Jahrg. 20, Nr 3/4 (1916/17). Walde hade
påvisat förekomsten i Upsala universitetsbibliotek af
ett från klostret Eberbach härstammande verk och
framkastat den förmodan, att detta kloster var det
i Rheingau belägna cistercienserklostret Eberbach och
icke det badensiska klostret med samma namn samt
hänvisat till det faktum, att ärkebiskop William Laud
af Canterbury skänkt öfver 50 handskrifter till
Bod-leian Library i Oxford, hvilka härstamma från det
förstnämnda klostret. Jürges redogör nu utförligt
för de plundringar klostret utsattes för, när det i
midten af december 1631 besattes af fienden, såväl
från svenska som i synnerhet hessiska truppers sida.
De till England komna handskrifterna — äfven i
British Museum finnas sådana från Eberbach — höra
otvifvelaktigt till det hessiska bytet. Hvar de af
svenskarna tagna böckerna hamnat har icke heller
dr Jürges kunnat påvisa; vid en undersökning i
"Wiesbaden ha blott böcker från det senare nybildade
biblioteket i Eberbach anträffats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
