Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
123
resor i skilda länder åren 1581—97. Det är dels
lexikaliska verk i och för den unge ädlingens
språkstudier, men äfven historiska och klassiska arbeten.
Förteckningen är typisk för en dansk adelsmans
litterära intressen vid slutet af 1500-talet och har ett
stort kulturhistoriskt intresse. Flera af de
förtecknade böckerna hafva af förf. återfunnits i det Kongl.
Bibliotek.
Äldre danska läkebö^ker.
I Danske Studier, 1919, h. 3-4, s. 111-128,
har P. Hauberg skrifvit en uppsats t Lidt
om Henrik Harpestrængs Lægebog», hvaraf
en viktig handskrift också finnes i Kungl,
biblioteket i Stockholm (K 48). Harpestrængs
läkebok, i hvilken sjukdomarna efter mönster
från Regimen Salernitanum äro ordnade från
hufvudet till foten, har inverkat på Christian
Pedersens tryckta Lægebog (Malmö 1533) och
på Henrik Smids Urtegaarde (Malmö 1546 ff.)
samt går igen i flera svenska handskrifter
utgifna i Klemmings »Lake- och örteböcker
fr. Sveriges medeltid» (1883—86). Om
Harpe-stræng helt eller blott delvis författat det
verk, som nu går under hans namn, har på
grundvalen af nu föreliggande material ej
kunnat utrönas.
En annan omstridd läkebok är biskop
Kanutus’ »Regimen contra pestilentiam» (se
NTBB 1919, s. 252, not 1), hvilken nu
utgifvits i dansk öfversättning af Fr. Hallager:
»Biskop Knuds Bog om Pesten» (Kbhvn:
Henrik Koppel 1919 8:o. 68 s.) jämte historisk
och bibliografisk kommentar, i hvilken förf.
vidhåller den gamla åsikten, att en
Aarhusbiskop Knut verkligen existerat och att den
lilla skriften därför måste vara författad af
honom. Några nya bevis för denna åsikt
har dr Hallager dock icke lyckats framdraga,
utan frågan om förf. varit dansk eller svensk
förblir ännu obesvarad.
Norge.
Kristiania. Universitetsbiblioteket.
Ifölge årsberetningen for 1918—19 talte biblioteket
30. juni 1919 644,377 bind böker, 110,827 dissertatser,
15,237 bind aviser, 2,106 numre håndskrifter og 1,479
numre kartverker. Årets tilvekst utgjorde 12,505 bind,
foruten det norske småtrykk.
Katalogarbeidet har været fortsatt på vanlig mate,
dog hemmes arbeidet på den store systematiske kata-
log av utilstrekkelige bevilgninger. Derimot nærmer
den offentlige alfabetiske katalog, der istandbringes
på maskinskrevne normalkort ved delvis
omredigering av den store alfabetiske katalogs sedler, sig nu
avslutningen av förste turnus, den utenlandske
litteratur efter 1880. I alt er 198 katalogskuffer
omfattende A—Schaar tilgjengelig for publikum. Et nytt
register til kartkatalogen er satt i arbeide og
foreligger nu (i 1920) avsluttet i et stort foliobind.
Antal hjemlånte bind utgjorde 34,463 (foreg, år33,373)
til bruk på lesesalene rekvirertes 16,282 (17,545) bind;
ved dette tal er dog at merke at et i flere dage til
lesesalen utlånt verk bare telles 1 gang, ved
bestillingen. Tilsammen utgjorde benyttelsen 51,329 bind.
Besöket på lesesalene er steget med 8% fra 54,877
til 59,335, fordelt på 345 dager. Dermed er også
lese-salenes kapacitet praktisk talt helt utnyttet.
Des-verre kommer en stor del av de besökende ikke i
forskningsöiemed, men kun fordi bolignoden hindrer
dem fra å studere hjemme. Av hensyn till disse har
biblioteket holdt oppe fra kl. 8-10 aften 15 okt—15
dec. og 15 jan.—15 april.
I inneværende år har man måttet gå ennu et skridt
videre og innrede utstillingssalen til en
hjelpelese-sal, forelöbig med 20 plasser.
Av gaver kan nevnes en samling tysk
krigslitteratur fra »Deutsche Bücherei» i Leipzig, 362 bind efter
eget valg, samt 2,500 kr. fra »Norske Lloyd» til
inn-kjöp av forsikringslitteratur. Bibliotekets annuum
(ikke driftsutgifter) blev oket fra 82,000 kr. til 93,000,
hvorav 8,000 til katalogarbeider og 4,000 til trykning.
Denne ökning har naturligvis ikke kunnet opveie
den sterke prisstigning på böker og innbinding.
Årsberetningen redegjör for forskjellige besparelser på
innbindingskontoen ved innförelse av »samlerhefter»
og »vareplater» m. v. Videre omtales Torfæus- og
bokkunstutstillingene, lönnsforbedring for
assistenter og betjenter, m. m. Dessuten inneholder
årsberetningen et lengre utdrag av instillingen fra
»Bibliotekkomiteen av 1912», som tidligere er nevnt her i
tidsskriftet.
Av mindre forbedringer kan nevnes innförelse av
trykte forslagsblanketter, der er utlagt i utlånskontor,
lesesal, på universitetet og er tilstillet
universitetslærere. I 1920 er dessuten innfört litograferte
forskrifter for katalogskrift, der kan betegnes som en
norsk tillempning av den kjente amerikanske
bibliotekskrift. Eksemplarer av den på kartong utsendes
til andre biblioteker, der også vil kunne få kjöpt
flere for 2 kr. dusinet.
Personale. I en nyoprettet, 12:te bibliotekarpost
ansattes fra 1. juli 1919 biblioteksassistent Jonas
Hauer. Posten var egentlig oprettet ved håndskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
