Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk bokkatalog från 1500-talet. Af Ebbe Kock, Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SVENSK BOKKATALOG FRÅN 1500-TALET 147
kultur. Den enda förekommande handskriften synes emellertid vara nr 250,
svenska stadslagen.
Första grunden till ifrågavarande bibliotek lades af Bengts äldre broder,
Gustaf Vasas betrodde legat jur. doktor Andreas Olai.1 Benedictus har
sedan byggt vidare inom de af brodern omhuldade vetenskaperna. Det ringa
antalet arbeten på Bengts eget specialområde låter sig delvis förklara
härigenom. För juridiken åter har det bröderna genom både sociala och
släktskapsband nära stående regeringskansliet haft nyttig användning.
Båda bröderna Olai hade, delvis med offentligt understöd, i
ungdomsåren under decennier vistats vid tyska högskolor, den yngre af dem
uppgifves af sina anförvanter t. o. m. hafva »berest hela Italien».2 Från
pere-grinationstiden hemfördes det bildningsintresse, som tagit sig ett uttryck i
föreliggande boksamling. Hufvudparten af förvärvet är tydligen att tillskrifva
Bengt, enär mycket, kanske det mesta, tryckts först efter Andreas’ död år
1560. Bokbeståndet ådagalägger äfven, huru angelägen Benedictus långt in
i ålderdomen varit att hålla sig à jour med nyutkommen litteratur. Med
omkring 1581 upphör helt plötsligt accessionen.
Efter Bengts död omhändertogs biblioteket af hans förtrogne systerson
magister Laurentius Svenonis Wäger,3 hvilken dock snart afled, troligen
i början af år 1586. I och för boutredningen efter Lars uppgjordes den här
först aftryckta förteckningen.4 Boksamlingen fann så en tillfällig fristad i
Lars’ åldriga moders, hustru Kerstins järnbeslagna kistor, men gick efter
hennes frånfälle försommaren 1586 vidriga öden till mötes. Redan under
hennes lifstid hade yngste sonen Olof Claesson låtit uppdyrka kistorna och
en del af biblioteket hamnade nu via Olof temporärt i Finland, d. v. s. hos
hans med kamreraren Hans Henriksson i Åbo omgifta änka. Karl IX:s bekante
hof kansler Nils Chesnecopherus, hvilken äfven tillhörde familjen,
lyckades dock för en tid åter samla större delen däraf i sin hand, men måste
1611, på sätt den andra förteckningen här nedan utvisar,5 dela med sig åt
1 Om honom se E. Hildebrand i Svenskt Biografiskt lexikon I, s. 768—70.
2 Jfr nris 176, 197, 247 - 9, 253 i katalogen.
8 Ang. släkten se schema af förf. i Personhist. tidskr., 1920, s. 1. — Till komplettering
af detta må antecknas: Olof Claesson dog troligen i maj eller juni 1596, hans moder Kerstin
»10 eller 11 dagar därefter» ; fadern var bosatt i Örebro. Benedictus Stephani var ej gift
med Anna Hansdotter utan med hennes bror Svens änka Brita Larsdotter, men benämnes
alltid i handlingarna Sabancorus’ »svåger». Till familjen Teit hör äfven Jakob Teits brorson,
skolmästaren i Åbo Gregorius Martini, från hvilken bref 1590 i0/b åberopas.
4 Numreringen af arbetena återfinnes ej i originalförteckningen, utan har tillsatts af
mig för att underlätta särskiljandet.
5 Numreringen har tillsatts af mig och hänför sig till motsvarande siffra i äldre katalogen.
11 — 20313. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
