Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par medeltida bokband i Upsala universitetsbibliotek. Af Ingegerd Henschen, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PAR MEDELTIDA BOKBAND I UPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK 159
förra bandet. Mönstrets element äro rader af mot varandra vända hoppande
hjortar med bortvända hufvuden och förenade med en stor halfmåne, vidare
örnar, äfven de placerade två och två, hållande ett band i näbben med en
till ren dekoration upplöst inskrift, samt slutligen stora granatäpplelika
blommor och ett tämligen egendomligt motiv under örnarna, hvilket antingen får
tydas som ett träd, ett strålknippe eller ett vågmotiv. Mönstret Skärfvas på
längden upp genom hvarannan halfmåne, blomma och inskrift, medan någon
tvärskarf ej kan ses. Mönstrets storlek blir ungefär 34 X 45 cm. Stockarnas
storlek kan icke afgöras.
C 229 är liksom de två andra äfven bunden i helt skinnband med en
storlek af ungefär 35 X 21 à 23 cm. på skinnet. Tryckets art är alldeles
detsamma som på bibelhandskrifterna. Mönstret är så pass skadadt att det
icke låter sig med fördel fotografiskt reproducera, ej heller kan man med
bestämdhet säga något om stockarnas storlek, om skärf var e. d. Mönstret
har tydligen varit större än skinnets yta och är afskuret mitt i figurerna.
Mönstret utgöres af en af smala slingor bildad hjärtlik omfattningsfigar,
troligen en del af en spetsoval. Midten upptages af en rund 6-bladig ros,
flankerad af tvenne sittande fyrfota djur med halsband. Utanför den hjärtlika
ramen synas några figurer som tyckas kunna tydas som en flygande fågel
och en stor stiliserad lilja; äfven några andra vegetativa element kunna
urskiljas, men f. ö. är som sagdt mönstret defekt. Det tycks vara symmetriskt.
Mönster af denna art ha som sagdt mött åtskilliga gånger i tygtryck
inom den kyrkliga konsten äfven i vårt land. Ett af de vackraste exemplen
är ett från Tegelsmora i Upland (afbildadt i Sv. slöjdföreningens tidskrift i
en uppsats af förf. 1918: »Textilkonst på Upsala-utställningen»). Detta
stoffet erinrar, ehuru osymmetriskt, rätt mycket om C 94: b. C 94: a har en
ganska påtaglig likhet med en altarduk från Norderön i Jämtland, nu i
Östersunds museum (se H. Cornell, Norrlands kyrkliga konst, fig. 192). Andra
tygtryck finnas i Statens historiska museum (t. ex. en mässhake från Husaby)
och i Skara museum. I Norge såg förf, på den i oktober 1919 afslutade
paramentikutställningen ytterligare några medeltida tygtryck, bl. a. en
klock-formad mässhake och ett antependium (det senare jämte ett annat tygtryck
publiceradt af T. Kielland i Aarsberetning for Foreningen til Norske
fortidsmindesmærker s bevaring, 1917). Alla tygtryck jag sett och äfven dessa
bokbands mönster äro sins emellan olika, ehuru af mer eller mindre likartad
grundkaraktär.
Dylika stoffer trycktes under medeltiden särskildt i Tyskland, där
Rhen-trakten, speciellt Köln, var hufvudsätet för verkstäderna. R. Förr er, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
