Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 189
årsdag beslöts på sommaren 1916 att utgifva en minnesskrift. Den nu
föreliggande första delen framträder sålunda visserligen något försenad, men i
ett skick, som gör både utgifvaren och medarbetarna all heder. Hvarje
bokvän kan glädja sig åt att den svenska litteraturen på bokkonstens
område uti Liber librariorum erhållit ett synnerligen vackert och gediget
tillskott. Det har lyckats redaktionen att med sig associera en rad
framstående författare, som hvar på sitt område behandlat ämnen, alla mer eller
mindre sammanhängande med bokens, enkannerligen bokhandelns historia.
Arbetet inledes med en uppsats om bokhandeln i antiken af professor
Martin P:n Nilsson. Under dennes sakkunniga ledning föras vi omkring
och kunna orientera oss i Atens, Alexandrias och Roms bokvärld. Vi
erfara, att bokhandeln i Aten tidigt uppnått en ganska stor omfattning och
att boklådorna redan på Platos och Aristoteles’ tid, således under fjärde
århundradet före Kristus, voro samlingsplatser för de litterärt intresserade.
Det af Ptolemeerna under det följande århundradet stiftade biblioteket i
Alexandria uppnådde inom kort en sådan blomstring, att det snart var
antikens förnämsta. Det blef centralpunkten för det andliga lifvet och en
härd för den vetenskapliga, i synnerhet den filologiska, forskningen.
Biblioteket kom gifvetvis att utöfva det största inflytande på bokhandeln, och
Alexandria blef medelpunkten äfven för den antika världens bokhandel.
Några detaljkunskaper om den alexandrinska bokhandeln äga vi dock
icke. Det är först i Rom under republikens sista och kejsardömets första
lid som vi få någon säkrare kännedom om förhållandena inom antikens
bokmarknad. Handeln med böcker sköttes mest af frigifna af grekisk eller
orientalisk börd. Boklådorna voro belägna i de lifligast trafikerade
stadsdelarna, och böckernas ägare förstodo redan på denna tid att medelst reklam
göra sin vara tilldragande för allmänheten. Bokhandlarna, åtminstone de
mera bemärkta bland dem, voro på samma gång förläggare, som hade att
ombesörja af skrif terna och se till att dessa blefvo vederbörligen
korrektur-lästa. Flera af dessa förläggare äro oss bekanta genom den romerska
litteraturen, såsom Atttcus, Ciceros förläggare och intime vän, vidare bröderna
Sosius, Tryfo, Pollius m. fi. Trots den stora olikheten i
bokhandelstekniken finner man, såsom författaren på flera ställen framhäfver,
anmärkningsvärda beröringspunkter mellan antikens och våra dagars
bokhandelsförhållanden.
Härefter följer ett bidrag med titeln »Något om äldre tiders
bokhandel», som har till författare konstnären Arthur Sjögren och innehåller ett
synnerligen vackert och rikhaltigt bildmaterial. Man får här se exteriörer
och interiörer från bokhandeln så långt tillbaka i tiden som på 1400-talet,
de flesta dock från utlandet. Möjligen kunde man anse, att bilderna rent
af inkräkta på texten, och önska, att man hade fått veta något mera om
allt det vackra man får skåda bland illustrationerna. Så till exempel synes
det anmälaren, att författaren gärna med någon större utförlighet kunde
hafva dröjt vid kapitlet »bouquinisterna» i Paris. Den utländska litteratu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
