Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
201
på ett sätt, mera motsvarande den betydelse, som
dessa fack väntas få i framtidens forskningsarbete,
i synnerhet om det planerade rasbiologiska institutet
kommer till stånd. En särskildt beaktansvärd del
af donationen är en i sitt slag fullkomligt enastående
.samling separattryck. På grund af samlingens
helgjutna karaktär har det i enlighet med af gifvarinnan,
professorskan Anna Retzius, uttalad önskan, bestämts,
att den skall sammanhållas såsom en särskild
afdelning inom biblioteket. För de med mottagandet
af donationen förbundna utgifterna för
hyllinred-ning och diverse expenser samt för extra
katalogise-ringshjälp har Karolinska institutets lärarkollegium
beslutat att hos Kungl. Maj:t i underdånighet anhålla
om proposition till 1921 års riksdag med begäran
om ett extra anslag af 8,400 kronor.
A. Holmberg.
Lund. Universitetsbiblioteket.
Personalnotis.
Till förste bibliotekarie utnämndes den 10 december
andre bibliotekarien fil. lic. N. ~W. G. Carlquist.
Universitetsbiblioteket under år 1919.
Enligt Universitetsbibliotekets nu utkomna
årsberättelse för år 1919 företer antalet hemlånade
volymer, 26,197, någon stegring mot 1918 (25,885), medan
siffrorna för besöken utvisa en obetydlig nedgång
från 23,133 till 22,999; antalet utlämnade volymer,
74,719, understeg med 2,4711918 års motsvarande siffra.
Nedgången faller på de 8 första månaderna, medan
däremot de 4 sista månaderna hade att uppvisa en
påfallande ökning. — Från andra institutioner och
enskilda personer ha inlånats 1,221 volymer, däraf
265 handskrifter, till främmande institutioner ha
utlånats 1,327 tryckta skrifter och 22 handskrifter.
Utlåningssiffrorna äro mindre än föregående års, men
äfven under detta år uppträder biblioteket som i
högre grad långifvande än låntagande part.
Tillväxten af utländska tryckalster har uppgått
till 9,134 volymer (mot 5,222 föregående år), däraf
5,352 erhållits genom köp, 2,860 genom byte och 922
genom gåfvor, däraf större samlingar ur framlidna
fru A. Svanbergs och regementsläkaren J. J A.
Svanbergs efterlämnade boksamling och ur professor O.
Holmströms homiletiska bibliotek; från såväl tyskt
som franskt håll ha icke obetydliga samlingar af
krigslitteratur öfverlämnats. Af köpen är särskildt
att anteckna ett betydande förvärf (840 band) af
indologisk litteratur. Antalet inkomna bytesskrifter
är väsentligt högre än föregående års (730), men når
ännu långt ifrån upp till förkrigsårens siffror. —
Den svenska afdelningen har från KB erhållit en
synnerligen välkommen gåfva af icke mindre än 3,312
svenska tryck till komplettering af samlingen af
författningstryck ; härigenom förvärfvades 2,209 tryck,
som icke förut varit representerade i biblioteket.
Handskriftssamlingens viktigaste förvärf ha varit
297 bref från A. A. Retzius till Sven Nilsson (1813—59),
gåfva af prof. Gust. Retzius; ett hundratal bref till
J. J. Borelius, kompletterande den föregående år af
samme gifvare, docenten Hilma Borelius,
öfverlämnade samlingen af Borelius’ handskrifter; 25 bref från
Es. Tegnér till G. Myhrman (1811-41), gåfva af fru
E. Regneli, f. Lagergren; därjämte ha förvärfvats
åtskilliga andra bref i original eller afskrift
kompletterande bibliotekets Tegnérsamling och en samling
afskrifter af Edv. Berlings bref till G. E. Klemming.
Slutligen har det betydande arkiv, som samlats vid
den under ledning af en af bibliotekets amanuenser
dr Selma Colliander, arbetande
bokinsamlingskom-mittén inom Svenska Röda korsets hjälpkommitté
för krigsfångar öfverlämnats af öfverstyrelsen för
Svenska Röda korset.
I samband med det af bokförrådets starka tillväxt
nödvändiggjorda «»planerandet af utvidningar af
utrymmet har verkställts en uppmätning af bibliotekets
samlingar med undantag af kartor, planscher och
liggande tidningar samt lagerartiklar och obehöfliga
dupletter. Därvid befanns den utländska
bokafdelningen upptaga 7,076,98 längdmeter, den svenska 2,985,7
m., referensbiblioteket 186,3 m. och
handskriftssamlingen (med universitetsarkivet och andra
deponerade arkiv) 337.22 m. eller inalles 10,586,28 m. En
jämförelse med den senaste, 1907 företagna mätningen
visar, att biblioteket under de gångna 12 åren vuxit
med en bokmassa, som är mer än hälften så stor
som den, det efter en mer än 200-årig samlingstid
1907 hade uppnått. På utländska bokafdelningen
befanns afdelningen Medicin vara den största med
672,08 m. och likaledes ha den största ökningen 224,02
m., därefter följde Historia med 639,i m. (1907: 420,4?)
Teologi med 431,99 m. (1907: 321,n), Juridik med 364,02
m. (1907: 229,s); den högsta procentuella ökningen
hade Vitterhet med c:a 67°/0. — De största facken på
svenska afdelningen — bortsedt från
tidningsafdelningen, där de liggande tidningarna i febr. 1920 mätte
en stapelhöjd af 502,3 m. och de stående upptogo 76,6
längdm. — voro Vitterhet med 436,8 m. (1907: 281,?),
Teologi med 329,« m. (1907: 251,s), Undervisningsväsen
med 144,92 m. (1907: 74,ss), Historia 139,4i (1907: 100,9i).
Den absolut sedt största tillväxten kommer på
Vitterheten, men i fråga om procentuell ökning står
Politisk ekonomi främst, och därefter komma de
nära fördubblade facken Ekonomi och
Undervisningsväsen. Andra fack, som under perioden i fråga —
hufvudsakligen på grund af den utomordentliga till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
