Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISAK COLLIJN
bestridandet af de kostnader, som han fick påtaga sig i olika svenska
angelägenheter och hvilka endast med svårighet eller icke alls gäldades hemifrån.
Så innehade han flera kanonikat och domprosterier i skilda svenska stift,
af vilka han dock, väl mot kontant vedergällning, afstod de flesta åt andra
ämbetsjägare. Mot slutet af sin Romvistelse lyckades han också enligt egen
uppgift1 att af påfven Alexander VI utverka ett breve apostolicum på
Linköpings biskopsstift, när detta efter den gamle, redan ålderstigne
innehafvaren, biskop Henrik Tidemansson blefve ledigt.
Återkommen till Sverige på hösten år 1500, kastade sig Gadh genast
in i de politiska striderna och kom snart att spela en framstående roll i
tidens händelser. Samtidigt arbetade han med alla krafter på sin kandidatur
till Linköpings biskopsstol. Med hjälp af Sten Sture, Svante Nilsson och
andra af rikets herrar lyckades han kort tid efter biskop Henriks den 20
dec. 1500 inträffade död att trots det inom domkapitlet yppade motståndet
genomdrifva sitt val till electus Lincopensis. På grund af den snart
härefter igångsatta resningen mot konung Hans, i hvilken Gadh torde hafva
varit själen, blef det honom icke möjligt att begifva sig till Rom för att här
utverka påflig stadsfäst else på sitt val. I upproret mot Hans tog Gadh en
verksam del, så ledde han personligen belägringen af Stockholms slott, där
den danska drottningen Kristina kvarlämnats af sin gemål, då hon icke
vågade sjöledes medfölja honom till Danmark. Stockholms slott kapitulerade
den 9 maj 1502 och dess nycklar öfverlämnades till Gadh. Drottning
Kristina kvarhölls fortfarande i Stockholm, där bostad anvisades henne först i
svartbrödra-, sedan i franciskanerklostret. På vintern flyttades hon till
Vadstena, där hon lär hafva bott i en Gadh tillhörig gård. Under tiden
hade stora ansträngningar gjorts såväl från dansk sida som från den
sachsiska furstefamiljens att få drottningen utlämnad, hvilket till sist tack
vare icke minst den påflige legaten, kardinal Raymundus Peraudis
bemödanden äfvensom ingripande från Lübecks sida lyckades. I november år
1503 eskorterades drottningen af ett stort följe med Sten Sture, Hemming
Gadh, biskopen i Skara samt några lybska sändebud i spetsen till
Hallandsgränsen, hvarifrån hon af lübeckarna fördes vidare till Halmstad. Hit ankom
hon omkring d. 24 nov. och mottogs af sin son prins Christian, som med
ett stort följe danska adelsmän ledsagade henne till Köpenhamn. På
återvägen insjuknade herr Sten i Jönköping och dog där den 14 dec. 1503. I
Svante Nilsson Sture, som nu korades till Sveriges riksföreståndare, fick
Gadh en lika stor vän och beskyddare, som han förut haft i gamle herr Sten.
1 Skand. handl, del 20, s. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
