Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK-, ARKIV- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN 159
tion af numera riksarkivarien Sam Clason uttalade sig statsutskottet 1908 för att kammararkivet
så snart som möjligt borde beredas förvar i riksarkivet. I februari 1917 tillkallades sakkunniga
för att utreda frågan om de under kammarkollegium lydande arkivens ställning inom det
offentliga arkivväsendet. De sakkunniga bestodo af justitierådet W. Sjögren, ordförande,
riksarkivarien S. Clason, riksbibliotekarien I. Collijn, professor K. G. Westman samt
kammarråden A. W. Dufwa och C. F. von Otter. Som sekreterare fungerade arkivarien E. Naumann.
Efter omfattande undersökningar afgåfvo de sakkunniga i juni 1919 Betänkande rörande
frågan om ordnande af de under kammarkollegium lydande arkivens ställning inom det
offentliga arkivväsendet. Majoriteten af de sakkunniga, bestående af riksarkivarien,
riksbibliotekarien och prof. Westman uttalade sig för, att riksarkivet skulle övertaga vården af
såväl kammararkivet som de äldre delarna af kammarkollegiets arkiv. Starkt framhölls
behofvet af förbättrad vård inom de båda delarna af kammarkollegiets arkiv. För tidigare
förslag härtill redogjordes. Olika möjligheter till organiserande af ledningen af denna vård
behandlades. På flera punkter föreslogs bestämmelser om gemensam handläggning af
kammarkollegium och riksarkivet, såsom rörande planer för ordnandet af samlingar och lokalfrågor.
Kammarkollegiets tjänstemän skulle äga obehindradt tillträde till kammararkivet.
Kammarkollegiets representanter uttalade sig för att arkiven fortfarande skulle lyda under kollegiet,
under betonande af, att detta för sin utredningsverksamhet behöfde direkt tillgång till dem.
Vården af arkiven skulle anförtros åt en särskild arkivarie, som uteslutande hade denna
till sin uppgift. Slutförandet af ordningsarbetet inom kammararkivet och andra uppgifter
skulle anförtros åt en på riksarkivets stat för viss tid tillsatt tjänsteman. De sakkunnigas
ordförande, justitierådet Sjögren, intog en förmedlande ståndpunkt, i det han väl instämde
med majoriteten beträffande kammararkivet, men däremot beträffande kammarkollegiets
arkiv uttalade sig för, att det skulle bibehållas under kollegiets förvaltning. I en bilaga till
de sakkunnigas betänkande, Anteckningar rörande kammararkivets historia och nuvarande
innehåll af riksarkivarie S. Clason och E. Naumann, lämnas en öfversiktlig skildring af
arkivets öden från dess egentliga organisation under Bengt Ingolfssons ledning under
1600-talets förra hälft fram till nuvarande tid. På 1820-talet gjordes ett försök till genomförande
af en bättre ordning inom arkivet, som då tyckes ha råkat i rätt betydlig oordning. Som
exempel på förhållandena inom arkivet, förorsakade icke minst på grund af bristande
utrymme och dåliga lokaler, kan hänvisas till redogörelsen för ett antal tämligen planlösa
afsöndringar från arkivet. Öfver dess nuvarande bestånd lämnas i nämnda bilaga för första
gången en öfversikt, som trots de knapphändiga notiserna om ett flertal serier dock torde
vara forskningen till gagn. Det trängande behofvet af en planmässig konservering af vissa
delar af arkivet, som skadats, dels genom 1807 års brand, dels genom fukt, framstår klart
genom redogörelsen för det nuvarande tillståndet af Västmanlands och Dalarnas handlingar
under 1590-talet. Somliga volymer äro rundbrända och så sköra, att de hota sönderfalla
vid beröring, andra åter äro starkt angripna af fukt. Öfver sakkunnigbetänkandet
infordrades uttalanden af såväl kammarkollegium som universitetskanslern. Kammarkollegiets
majoritet instämde i hufvudsak med sina representanter i sakkunniga, under det att en
minoritet ville åt ledaren för kammarkollegiets arkivafdelning gifva en högre tjänstegrad för att
tillförsäkra åt platsen bästa möjliga kraft. Universitetskanslern tillstyrkte en lösning i
enlighet med justitierådet Sjögrens förslag. I proposition nr 287 till innevarande års
riksdag föreslog regeringen, att riksarkivet skulle öfvertaga vården af kammararkivet och att på
grund häraf en ny förste arkivarietjänst skulle uppföras på riksarkivets stat. Propositionen
tillstyrktes af statsutskottet med den förändring, att ingen ny tjänst skulle inrättas. Kamrarna
biföllo efter lång debatt i båda kamrarna utskottets förslag. I samband med
arkivrådstjänsternas inrättande 1920 föreskrefs, att en utredning skulle verkställas, rörande
möjligheten att indraga en förste arki variebefattning i riksarkivet. Ehuru denna utredning ej minst
med hänsyn till de stora accessionerna till riksarkivet gifvit till resultat, att den
ifrågavarande tjänsten behöfdes för riksarkivets verksamhet, ansåg riksdagen ej erforderligt, att
någon ny tjänst uppfördes på stat utan uttalade sig för att endast den förste arki varietjänst,
som stått vakant, besattes.
11 — 21178. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
