Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
FRÅN BOK-, ARKIV- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
leveransen och granskningen af detta exemplar
öfverflyttades till en särskild afdelning inom Kungl,
biblioteket, vid hvilken en tjänsteman vore anställd
som justitieministerns ombud, för såvidt det skulle
kunna befinnas möjligt att skilja det nämnda
exemplaret från det omedelbara grannskapet af
Justitiedepartementet. Riksbibliotekarien framhåller vidare,
att bland Kungl, bibliotekets önskemål också
skapandet af en tillräckligt stor svensk duplettsamling att
användas vid utlåningen intager ett framstående rum
och att det därför äfven ur denna synpunkt varit
önskvärdt, om biblioteket kunnat helt få förfoga öfver
Justitiedepartementets arkivexemplar. Men såväl
personal- som utrymmesbrist lägga hinder i vägen
för förverkligandet af detta önskemål, hvarför
riksbibliotekarien under nuvarande förhållanden
tillstyrker, att Göteborgs stadsbibliotek, som tillika är
Göteborgs högskolas bibliotek och i storlek det
fjärde i riket, får använda det till
Justitiedepartementet inkommande arkivexemplaret i den
utsträckning departementet själft ej behöfver förfoga öfver
detsamma, dock med vissa förbehåll för Kungl,
bibliotekets räkning, särskildt rörande komplettering
af det svenska årstrycket i Kungl, biblioteket vid
försumlig arkivleverans.
Huseby. Det Hamilton-Stephens’ska
biblioteket.
Detta värdefulla privatbibliotek, som äges af
brukspatron J. Stephens på Huseby, består dels af en
större samling engelsk och fransk skönlitteratur,
som tillhört familjen Hamilton, innan Huseby
öfvergick i brukspatron Stephens’ ä^o, dels af de stora
bok- och handskriftssamlingar, som den nuvarande
ägarens fader, den kände runforskaren och
bibliofilen professor Georges Stephens hopbragt under
sin verksamhet i Sverige och Danmark. För att
göra detta bibliotek, som säkerligen rymmer många
värdefulla bidrag icke blott till skandinavisk
bibliografi utan äfven till nordisk språk- och kulturhistoria
i allmänhet, tillgängligt för forskningen, har på
brukspatron Stephens’ uppdrag professor Konrad
Haebler, föreståndare för handskriftsafdelningen vid
Preussische Staatsbibliothek i Berlin och
hittillsvarande ordförande i Kommission für den
Gesamtkatalog der Wiegendrucke, under sommaren varit
sysselsatt med bibliotekets ordnande och
katalogisering.
Härnösand. Läroverksarkivet.
I den senast utkomna redogörelsen för Härnösands
högre allmänna läroverk omfattande läsåret 1920—21
finnes intagen en uppsats af rektor Gösta Bucht
om Härnösands läroverksarkiv. Den meddelar en
hel del intressanta uppgifter om det äldre arkivet.
För trivialskolan och dess fortsättning
apologist-skolan finnas matriklar för tiden 1647—1849, tre
volymer i folio. Matriklarna hafva för tiden 1647—1821
karaktären af kataloger öfver samtliga lärjungar för
hvarje år. 1650 börjar gymnasiets matrikel. Dess
första volym bär titeln: »Catalogus discentium in
Gymnasio Regio Hernosandensi» och omfattar tiden
1650 till 1800. Den andra volymen omfattar tiden
1800—1849. Personhistoriskt intressanta äro
räkenskaperna för djäknepengarna, som börja 1712.
Beloppet af djäknepengarna specificeras på tre
kolumner, pro loco, pro diligentia, pro paupertate. Här
hafva vi en början till betygssättning af lärjungarnas
flit och uppgifter om deras förmögenhetsvillkor.
Så-såsom bilaga medföljer början af gymnasiets matrikel:
Catalogus discentium in Gymnasio Regio
Hernosandensi anno 1650. 4 s. K, S—U.
Linköping. Stiftsbiblioteket.
Af Linköpings Bibliotheks Handlingar har
stiftsbibliotekarien grefve C. M. Stenbock nu
utgifvit N. S., h. 2, innehållande dels
redogörelse för den för biblioteket så gagnande
verksamhet, som samfundet Linköpings
stiftsbiblioteks vänner utvecklat under år 1920,
dels en afdelning »Studier och fynd i
stiftsbiblioteket». Bland dessa senare märkes
biskop A. O. Rhyzelius’ hittills outgifna
beskrifning öfver Linköping (ur stiftsbibliotekets
handskr. Geogr. 34), försedd med sakrika
och ingående noter af lektor K. Beckman,
samt C. M. Stenbocks »Till Linköpings
stiftsbiblioteks historia. I. Bokbeståndet 1600
till 1634». Detta intressanta kapitel i
stiftsbibliotekets historia har förf. redan delvis
förut behandlat i sina » Strövtåg i Linköpings
stiftsbibliotek» (1918). Här har han nu efter
domkyrkoinventarierna aftryckt de äldsta
bevarade förteckningarna på böcker i
Linköpings domkyrkas bibliotek och med hjälp af
dessa sökt rekonstruera bibliotekets äldsta
bokbestånd.1 Den äldsta bokförteckningen,
upptagande inalles 32 nummer, däraf 6
handskrifter, är uppgjord vid en den 30 april år
1600 af biskop Petrus Benedicti företagen
inventering af domkyrkan, därefter följer en
den 12 juni 1607, året efter denne biskops
död, uppgjord förteckning, hvilken är gran-
1 En del läsfel förekomma, så s. 92 Officinale för
Officiale, s. 102 Monumentum M. Magni proximae(!)
recordactonis för pie recordacionis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
