Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
___________.____UPSALA UNIVERSITETS BIBLIOTEK 229
— tillföres biblioteket alltjämt nya skatter, värdefulla specialsamlingar
skänkas — mången gång frukten af ett lifs kärleksfulla samlarmöda (jag
nämner namnen Carl Wahlund, Carl De Geer och K. B. Hasselberg), släktarkiv
doneras eller deponeras o. s. v. Äfven utländska staters myndigheter och
beskickningar ihågkomma biblioteket esomoftast med värdefulla skänker.
Då det gäller samlingarnas förökande kan biblioteket som ett viktigt
medel härtill jämväl peka på sina vidsträckta bytesförbindelser och göra
det med en som jag tror berättigad stolthet. Dessa förbindelser, som
tillföra biblioteket en synnerligen omfattande och värdefull accession, anknötos
i fråga om det akademiska trycket rätt tidigt, men förtjänsten däraf att de
numera uppdrifvits till en omfattning, som antagligen står utan motstycke i
Europa, tillkommer främst Claes Annerstedt och Aksel Andersson. Något
reducerad genom världskrigets inverkan, omfattar denna bytestrafik i
närvarande stund omkring 1,800 utländska universitet, bibliotek och lärda
sällskap. Uppehållandet af dessa förbindelser göres möjligt endast därigenom,
att ett stort antal publikationer utom det akademiska trycket regelbundet
ställes till bibliotekets förfogande af statsverket, af lärda sällskap som
Humanistiska vetenskapssamfundet, Upsala läkareförening m. fi. samt af
enskilda. Bland dessa sistnämnda tillåter jag att med varmaste erkänsla nämna
professor Hjalmar Sjögren, som ställer hela upplagan af den af honom i snart
30 års tid bekostade, ytterst viktiga Bulletin of the Geological Institution of
Upsala till bibliotekets förfogande.
Bibliotekets historia har att så till vida uppvisa en utveckling
påminnande om universitetets egen, som institutionen under det senaste
århundradet alltmer dragits in under statsmakternas hägn, omvårdnad och
öfverinseende. Först år 1834 kom biblioteket i åtnjutande af statsanslag
för bokinköp o. likn., och ännu år 1894 utgjorde detta blott 15,000 kr.
Senare ha gång efter annan följt förhöjningar, och biblioteket har att med
tacksamhet erkänna, att dess kraf gemenligen mött förståelse och beaktande,
vare sig de gällt inköpsanslag, förstärkning af arbetskrafterna eller
byggnadsfrågor. Att penningvärdets fall genom världskrigets inverkan i
närvarande stund dock betänkligt rubbat institutionens ekonomi och så starkt
kringskurit dess möjlighet att fylla sin uppgift, att snar och kraftig hjälp
är af nöden, det är ett faktum, som jag ej anser mig berättigad att fördölja.
Dessa antydningar måste — jag upprepar det — bli helt
fragmentariska: hela sidor af utvecklingen såsom besöks- och lånefrekvens, personalen
förr och nu och liknande måste jag helt lämna åsido. Blott ett ord ännu:
i denna minnets stund tillkommer det oss ovedersägligen att med känslor af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
