Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
243
respondent erna märkas särskildt den
nykyrk-lige teologen och utgifvaren af Swedenborgs
religiösa skrifter Immanuel Tafel (48) och
dennes brorson R. L. Tafel (3),
swedenborgsbiograferna J. J. G. Wilkinson (38) och W.
White (8). Swedenborgarnes dogmatiker S.
M. Warren är ock representerad genom
trenne bref. Danmark är företrädt af den
politiske skriftställaren C. Dirkinck
Holm-feld (29) och C. Molbech (4). Det franska
inslaget i samlingen bildar
swedenborgsöfversättaren J. F. E. Le Boys des Guays (2),
Bland brefven till domprosten Anders
Knös märkes särskildt en skrifvelse från
den bekante religionssvärmaren på Gustaf
III:s tid J. G. Halldin. Prof. Anders
Hylanders i Lund bref — nio till antalet —
afhandla åtskilliga dogmatiska frågor. Till
några af dessa finnas äfven Knös’ svar i
afskrift. Prof. Lars Lefrén i Åbo får 1783
af Knös ett bref (här i egenh. koncept) med
anmaning att uppträda till K:s försvar i
striden mellan honom och sedermera biskop
J. Möller i Visby. Ett längre afböjande svar
följer från L. Samuel Ödmann rådför sig
med K. i frågor som röra
bibelöfversättningen, katekesen och psalmboken (2). Knös’
utförliga svar å ett af brefven finnes i
afskrift. J. Tybeck är äfven här representerad
med tvenne förtroliga bref.
Domprostinnan Knös räknar bland sina
korrespondenter den ofvannämnda Halldin
(2), Christian Johansen, fabrikör i Eskilstuna
— en på sin tid mycket bekant och
uppskattad person i swedenborgskretsar (3). Från
öfverstelöjtnant Mårten Sturtzenbeckers hand
härröra 16 bref.
I A. J. Hellstenii samling finnas bref
från bl. a. domprosten i Skara C. J. Knös
(18) och dennes son, domprosten i Upsala
A. E. Knös (5 med interiörer från det
akademiska lifvet i Upsala på 1820- och
30-talen). Största intresset knyter sig dock till
brefven från biskop Sven Lundblad i Skara
(14) och kommerserådet C. J. Schönherr (14).
Lundblads bref omfatta tiden 1799—1834
och innehålla — särskildt de från
ungdomstiden — viktiga bidrag till hans karakteristik.
I Schönherrs bref, som till största delen röra
enskilda förhållanden, får hans djupa
religiositet och vinnande anspråkslöshet vackra
uttryck.
Gunnar Wetterberg.
En förteckning öfver våra akademier, lärda
samfund och sällskap.
I Svenska kalendern 1922 finnes en nyhet, som
säkerligen kommer att på flera håll hälsas med
tacksamhet, nämligen den af förste bibliotekarien S. E.
Bring utarbetade öfversikten öfver »Våra
akademier, lärda samfund och vetenskapliga sällskap»
(s. 236—58). Det är kanske att hoppas, att denna
öfversikt skall följas af en svensk »Minerva», en den
svenska lärda världens årsbok, som äfven upptager
personalnotiser och i likhet med den af f.
öfverbibliotekarien Aksel Andersson till
världsutställningen i Paris 1900 utarbetade, förtjänstfulla
»Catalogue de l’exposition suédoise de l’enseignement
supérieur. Etablissements d’enseignement supérieur et
savants. Publications savantes» (Ups. 1900. VII, 103
s. 8°) också innehåller utförlig bibliografisk
förteckning öfver resp. akademiers och sällskaps
publikationer.
Ur anteckningsboken kallar Arthur Sjögren
sin i dagarna på Svenska Teknologföreningens
förlag utkomna bok, innehållande konst- och
kulturhistoriska anteckningar samlade i 8 artiklar. Af
dessa intresserar i främsta rummet författarens goda
och välillustrerade utredning af Bellmanska
släktsilhuetter jämte bidragen om tvenne nästan alldeles
förbisedda konstnärer som verkat i vårt land, Johan
Ludvig Tenler och Carl Adams. Utstyrelsen är
förstklassig och smakfull. Priset är kr. 10.
Ett Islands-bibliotek.
Till universitets- och statsbiblioteket i Köln har
universitetsbibliotekarien E. Erkes skänkt sitt
värdefulla Islands-bibliotek. Detta bibliotek, resultatet
af en lång och målmedveten samlarverksamhet, är
synnerligen fullständigt och omfattar öfver 4,0C0 band
fornnordisk, isländsk och färöisk litteratur samt de
viktigaste arbeten i isländsk historia, statsvetenskap,
politik, konst m. m. äfvensom verk i allmän
skandinavisk filologi, folklore etc. Särskildt värdefull är
en samling af omkring 200 olika isländska tidskrifter
och tidningar i oftast fullständiga serier från tiden
1775—1921. Denna donation kommer säkerligen att
befrämja studiet af de nordiska språken vid det nya
universitetet i Köln och det torde vara af vikt att
samlingen genom gåfvor från de skandinaviska
biblioteken ytterligare förökas och kompletteras.
Finland.
Finska statens biblioteksverksamhet.
I tidningen Åland för den 16 nov. 1921
förekommer en artikel »Statens biblioteksverksamhet», ur
hvilken följande förtjänar anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
