Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA LAPSKA BÖCKERNA
Af
K. B. WIKLUND, Upsala
MISSIONEN BLAND DE SVENSKA LAPPARNA, börjad redan
under medeltiden, fortsattes under de första Vasakonungarna och
befrämjas af Gustaf Vasa och Johan III, men framför allt af Karl
IX. Det var både politiska och allmänt kulturella faktorer, som omkring
sekelskiftet 1600 bidrogo till den svenska regeringens intresse för
Lappmarken. Frågan om väldet öfver Ishafvets stränder var väckt och skulle
för en lång tid framåt vara af den största betydelse för den svenska
politiken.1 Men vägen från Sverige till dessa trakter gick öfver Lappmarken,
och det var då naturligt, att äfven Lappmarken skulle få, sin stora del med
af intresset. Det är då icke öfverraskande, att den svenska Lappmarken
just vid denna tid bl. a. erhåller den kyrkliga organisation, som
sedermera i det hela blifvit beståndande allt intill våra dagar.
Om Lappmarkens kyrkliga organisation blir det för första gången tal
i en tänkesedel, som Karl IX den 3 dec. 1603 utfärdar i Kalmar för mäster
Daniel Theodori Hjort och Isak Behm. De skola, heter det, bl. a. »tillsäga
ärkebiskopen, att han förordnar präster till Lappmarken, som undervisa
lapparna om Guds ords sanna kännedom, såsom ock de själfva, nu
medan de dragit dit upp, utse, hvad platser och lägenheter bäst äro att
bygga kyrkor uppå».2 Någon berättelse om vad Daniel Hjort och Isak Behm
i detta afseende uträttat på sin resa synes icke vara bevarad, ej heller
känner man innehållet af den instruktion, som konungen på hösten 1605
utfärdade för den förre i och för en ny färd till de norra trakterna. Den
1 Härom se Nils Enewald, Sverige och Finnmarken. Ak. afh. Lund 1920.
2 Handl. rör. Skand. Hist., XXXIX, s. 175. Instruktionens ord få likväl icke så
förstås, som om det icke redan tidigare funnits präster förordnade i Lappmarken; jfr härom
t. ex. J. Nordlander, Norrländska samlingar, VI, s. 303 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
