Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
65
tioncn förenad med betydande kostnader.
Uppförandet och inredningen af hufvudbiblioteket kräfva,
såsom redan är nämndt, betydande belopp utöfver
redan tillgängliga medel. Härtill komma
engångskostnaderna för den första organiseringen, hvilka
beräknats dels till 300,000 kr. för bokinköp och
inbindning, dels till 60,680 kr. under vartdera af
beräknade två år till löner m. m. för den personal,
som skulle handhafva detta organiseringsarbete. Den
årliga utgiftsstaten därefter beräknas på följande
sätt: till löner åt den fast anställda personalen 202,380
kr., till arvoden och extra arbetskraft 51,656,eo kr.,
till bokinköp och bindning 150,000 kr., till trycksaker
25,000 kr., till lokalhyra 25,0C0 kr., till värme och ljus
50,000 kr, till renhållning 20,000 kr., till inventarier
och underhåll 15,000 kr. samt till öfriga utgifter
12,463,50 kr. eller tillsammans 551,500 kr. Härtill
kommer rörligt lönetillägg, eller dyrtidstillägg, med ett
belopp, som efter nu gällande beräkningsgrunder
uppgår till 121,937,52 kr.
Vid beräknandet af kostnaderna synes
stadsbibliotekskommittén i flera fall ha utgått från kristidens
högsta prislägen. Äfven om reduceringar därigenom
själffallet nu kunna uppstå, blir ordnandet af
Stockholms kommunala biblioteksväsen, om
stadsbibliotekskommitténs förslag i sina hufvudgrunder bringas
till utförande, ett ingalunda billigt företag. Det är
emellertid ur flera synpunkter önskvärdt, att den
redan länge sväfvande frågan om ett stadsbibliotek
i Stockholm snart får en tillfredsställande lösning.
En sådan kan väl knappast vinnas på grundvalen
af det nu framlagda betänkandet, hvilket också från
flera håll mötts af kritik. Särskildt har en jämförelse
med den s. k. centralbibliotekskommitténs af år 1912
utredning visat, att stadens kommunala
biblioteksväsen kan ordnas på ett för staden långt mindre
betungande sätt.
Lund. Universitetsbiblioteket.
K. Maj:t har anvisat 3,000 kr. åt
universitetsbiblioteket såsom bidrag till inlösen af författarinnan
Victoria Benedictssons litterära kvarlåtenskap.
Det svenska kommittétrycket.
Man har i Sverige liksom i andra länder, där det
icke finnes någon statsmyndighet, som öfvervakar
och registrerar utgifningen af statstrycket, mycket
klagat öfver svåröfverskådligheten och
svåranskaff-ligheten af de särskildt på de senare åren i allt
ymnigare flöde till trycket befordrade statliga
publika-tionerna. För att råda bot på de öfverklagade
missförhållandena utarbetade prof. E. Heckscher hösten
1921 ett förslag till de officiella publikationernas
yttre anordning, hvilket gick ut på att af praktiskt
taget nästan allt statstryck (de viktigaste undantagen
voro Sveriges officiella statistik, Svensk
författningssamling, riksdagstrycket samt lärda verks och
undervisningsanstalters publikationer) skapa ett
periodiskt utkommande, i serier efter ämnen indeladt
samlingsverk med titel »Sveriges officie la
publikationer». Förslagets ändamålsenlighet och
utförbarhet underkastades af de i ärendet hörda
biblioteksmyndigheterna en ingående granskning, och äfven i
dagspressen blef förslaget föremål för liflig debatt.
Resultatet har blifvit en k. kungörelse af den 3 febr.
1922, som med öfvergifvande af den Heckscherska
planen och i anslutning till från bibliotekshåll
uttalade önskemål bestämmer, att af kommittéer och
sakkunniga afgifna betänkanden, förslag, utlåtanden,
undersökningar och berättelser skola från den 1 april
1922, om de i tryck utgifvas, sammanföras under den
gemensamma benämningen »Statens offentliga
utredningar«; dit må äfven kunna föras vissa
ämbetsut-låtanden, äfvensom andra publikationer, om hvilka
K. Maj:t sådant förordnar. Med denna kungörelse
har skapats den tredje stora statstrycksgruppen,
hvilken på ett naturligt sätt kompletterar de bägge
andra redan förhandenvarande serierna: Sveriges
officiella statistik och Svensk författningssamling.
Kungörelsen bestämmer vidare, att de i den nya
serien ingående publikationerna skola utgifvas i
enhetlig utstyrsel, hållas allmänheten tillgängliga
genom bokhandeln samt förses för hvarje år efter
utgifningstiden med årgångs- och nummerbeteckning.
Verkställandet af dessa bestämmelser äfvensom
upprättandet af den systematiserade förteckning öfver
samtliga under året utgifna utredningar, som skall
anbringas å hvarje publikation, uppdrager
kungörelsen åt statens tryckerisakkunnige, hvars
verksamhetsområde därmed utsträckts vida utöfver det enbart
tryckeritekniska och ekonomiska. A. N.
Svenska fornskriftsällskapet.
Svenska fornskriftsällskapet sammanträdde till
sitt 79. årsmöte den 10 mars detta år. Af
sekreterarens berättelse för 1921 framgår, att sällskapet vid
1921 års slut bestod af 150 ledamöter, af hvilka 63
ständiga och 87 årligen betalande. Bland under det
gångna året aflidna medlemmar kunna nämnas
akademiadjunkten L. Edman, professor L. Fr. Läffler
och f. riksantikvarien O. Montelius. Af sällskapets
skrifter har sedan förra årsmötet utkommit h. 158,
Erikskrönikan, kritisk upplaga utgifven af docenten
Rolf Pipping i Åbo. Under tryckning är ett
supplement till prof. K. F. Söderwalls Ordbok öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
