Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 AARNO MALIN
tillskrefs under den senare medeltiden vanligen utan reservation Seneca.1 Detta
verk förekommer oftast fördeladt i skilda böcker, hvaraf de vanligaste heta
»De IV virtutibus» och »De copia verborum». Till denna redaktion af
Martinus sällar sig ofta i handskrifterna sentenssamlingen »Senecae liber de
moribus» eller dess förkortning »Senecae proverbia sive sententiae» samt
brefväxlingen Paulus-Seneca och »Epitaphium»2 (Cod. Ups. C 63 inleder detta
senare verk med orden: »illos versus composuit Seneca in balneo ante mortern»).
Det var ur dessa andrahands källor som medeltiden — såvidt man kan
sluta af gamla bibliotekskataloger — vanligen öste sin kunskap om den romerska
filosofen. Och mestadels genom dessa omarbetningar (jämte falsifikatet)
synes Seneca ha varit representerad äfven i Nordens medeltida boksamlingar.
Sålunda påträffar man dem i danska bokkataloger3, och i de svenska
medeltidsbiblioteken tyckas de ingalunda hafva hört till rariteterna, såvidt man
kan döma af bevarade handskrifter. Åtminstone följande handskrifter
innehållande dessa Seneca-omarbetningar ägdes af svenska klosterbibliotek : Cod.
Ups. C 249 och 250 af franciskanerna i Stockholm4, Cod. Ups. C 614 af
dominikanerna i Stockholm5; Vadstena-Birgittinerna ha ägt följande: Cod.
Ups. C 63 och 211, hvilka jag i förbigående stött på, men säkert äfven
andra.6
1 Jfr t. ex. titlarna i MANITIUS, Philologisches aus alten Bibliothekskatalogen, s. 44
—48. — Under titeln »Formula vitae honestae» gingo äfven senare arbeten, som ej hade
något att göra med Seneca-Martinus, utan voro af rent kyrkligt innehåll. Ett sådant ingår
i Cod. F. min. 12 (sec. XVmed) i Strengnäs stifts- och läroverksbibliotek. I samma bok
ingår äfven »Auctoritates Senecae morales».
2 Alla dessa utgifna af Haase, Senecae opera, Vol. III. — Angående
Seneca-omarbetningen af Martinus de Bracara o. a. se t. ex. ManiTIUS, Gesch. d. lat Litt. im Mittelalter
(1911), s. 109—113; Schanz, Gesch. d. röm. Litt. II: 23 (1913), s. 419-420; E. Bickel, Die
Schrift des Martinus von Bracara Formula vitae honestae, i: Rhein. Museum 60 (1905), s.
505—551. — Om de sju grekiska vises ordspråk på latin, som ofta förekomma i
sammanhang med Seneca-excerpt och -omarbetningar (om jag ej minns orätt, äfven i Cod. Ups. C
614), se t. ex. L. Traube, i hans Vorlesungen und Abhandlungen III (1920), s. 124, tidigare
i Rhein. Museum 47 (1892), s. 564.
3 Ellen Jørgensen, Studier over danske middelalderlige Bogsamlinger, i: [Dansk]
Hist. Tidsskr. VIII: 4 (1912-13), passim.
4 Isak Collijn, Franciskanernas bibliotek på Gråmunkeholmen i Stockholm, i: NTBB
1917, s. 140, 142.
6 Isak Collijn, Smärre bidrag till de svenska klosterbibliotekens historia. II. Två
handskrifter från Stockholms dominikanerkloster, i: NTBB 1917, s. 69—71.
6 Andra Upsalahandskrifter innehållande dylika Seneca-versioner äro exempelvis C
650 och C 920. Efter den senare, ägd af P. F. Aurivillius, har Joh. Lundblad utgifvit
Epistolae Senecae ad Paulum et Pauli ad Senecam. Diss. Lund 1801.
År 1378 erhöll Vadstenapriorn Gutmarus Frederici tills låns af ärkebiskopen Birger i
Upsala bl. a. en codex, innehållande äfven De quatuor virtutibus cardinalibus. Enl. C.
Silfverstolpe, En blick i Vadstena klosters arkiv och bibliotek (i: Ur några antecknares samlingar.
1891), s. 103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
