Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL NORDISK BOKHISTORIA UNDER MEDELTIDEN 161
ätaren») säges han ha fått för sin stora lärdoms skull, »quod scripturarum
auctoritates . . . quasi in ventrem memoriae manducarit».1 Det berömdaste
af hans arbeten2 är Historia scholastica, som han torde ha skrifvit under
sin kanslersperiod.3 Denna bok blef den senare medeltidens mest använda
lärobok i gamla tidens historia, och vid sidan af Gratiani Decretum och Petri
Lombardi Sententiae, hvilka kort förut hade utkommit, en af den skolastiska
lärdomens hufvudverk.4 Ett stort antal tryckta upplagor vittnar om att
den länge bibehöll sin popularitet.
Historia scholastica — biblisk historia skulle vi kalla den — följer i
sin framställning de historiska böckerna i bibeln. De didaktiska böckerna
förbigås däremot, äfvenså liknande partier i de historiska böckerna, såsom
t. ex. Jesu tal i evangelierna. För att fylla luckorna mellan de historiska
böckerna använder han hufvudsakligen den latinska öfversättningen af Josephus.
Jämsides med sin skildring af den judiska historien lämnar han äfven korta
framställningar af de hedniska folkens historia. Sin berättelse kryddar han
ofta med skolastisk lärdom af mångfaldig art: dogmatik, exegetik, arkeologi,
geografi m. m. Vid behandlingen af profan historia stöder sig Comestor på
olika kronografiska kompendier. Såsom redan Brunér anmärkte, citerar
han ofta Chronicorum canones 1. Chronographia af Eusebius, öfversatt till
latin af Hieronymus.
Som historiker kan Petrus Comestor ej ställas högt, ej ens ur
samtidens synpunkt sedt. Hans historieskrifning var endast kompilation utan
hvarje försök till kritisk behandling af ämnet. Men trots sina stora brister
har Historia scholastica som få andra litterära arbeten haft inflytande på
medeltidens andliga kultur, och detta icke endast på den skolastiska uppfostrans
fält, utan äfven på andra områden af det kulturella lifvet, exempelvis på de
bildande konsterna.5 Den öfversattes också till folkspråk; exempelvis på
1200-talet till franska af Guy ard des Moulins och till holländska af Jakob
van Maerlant. Äfven i den fornnorska, litteraturen har den afsatt spår.
1 Joh. Trithemus i De scriptoribus ecclesiasticis.
2 Om litteratur angående Petrus Comestor se bl. a. i: U. Chevalier, Repertoire des
sources historiques du Moyen Age. Bio-bibliographie, II (1907), sp. 3705; Martin
Grab-mann, Geschichte der scholastischen Methode, II (1911), s. 477.
3 En, visserligen högst betänklig, uppgift om året för dess utkommande har cod. lat.
fol. 831 i Preuss. Staatsbibliothek (Historia biblica från 1426): Item 1144 petrus comestor
composuit scolasticam historiam super graciam et petri lombardi. (Kanske: ... super
graciani et petri lombardi...?) Se: Joseph Theele, Die Handschriften des
Benediktinerklosters S. Petri zu Erfurt. Beihefte zum Zentralblatt für Bibliothekswesen, XLVIII, 1920.
4 Ang. den medeltida värdesättningen af Historia scholastica se bl. a. Rogerus Baco’s
ord därom till Clemens IV c. 1267 (i: Chartularium Universitatis Parisiensis, I, nr 419).
5 Se: P. Perdrizet, Étude sur le Speculum humanae salutis, Paris 1908, s. 68-93.
12 — 22i74. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
