Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BETYDELSEN AF UTTRYCKET FESTUM TERRÆ 237
Johannis Evangelistæ, Innocentium, S. Silvestri, Octavæ Domini, Theophaniæ,
Purificatio S. Mariæ, sanctum Pasca cum tota hebdomada, Rogationes tribus
diebus, Ascensio Domini, sancti dies Pentecostes, S. Johannis Baptistæ,
duo-decim Apostolorum et maxime sanctorum Petri et Pauli qui mundum sua
predicatione illuminaverunt, S. Laurentii, Assumptio S. Mariæ, Nativitas S.
Mariæ, Dedicatio S. Michaelis Archangeli, Dedicatio cujuscumque oratorii, et
Omnium Sanctorum, et S. Martini, et illæ festivitates, quas singuli episcopi
in suis episcopiis cum populo collaudaverint, quæ vicinis tantum
circummo-rantibus indicendæ sunt, non generaliter omnibus. Reliquæ vero festivitates
per annum non sunt cogendæ ad feriandum, nec prohibendæ.»
Likheten med 1571 års kyrkoordning är, ehuru ej fullständig, dock
slående. Man får här också veta, att det stod hvarje biskop fritt att inom
sitt stift öka antalet af landsheliga dagar, en rättighet som flitigt
begagnades.1 Häri ligger orsaken till, att dessa dagar icke öfverallt voro desamma,
och att ärkebiskop Jöns Bengtsson kunde utfärda sin ofvannämnda befallning,
som väl endast gällt hans eget stift.
Om man frågar sig, hvad anledningen kan vara till att den uttryckliga
beteckningen »festum terræ» i allmänhet så sällan förekommer i handskrifna
och tryckta kalendarier, så synes den naturliga förklaringen vara den, att
det i fråga om de allra flesta af dessa dagar stod klart för alla och enhvar,
att de voro helg- och hvilodagar, hvadan ett särskildt påpekande häraf varit
alldeles onödigt; det var ju dessutom brukligt att i skrift och tryck utmärka
dem med rödt. Den ifrågavarande beteckningen användes därför i regel
endast om sådana dagar, hvilkas hänförande till denna kategori icke kunde
anses ha af ålder ingått i det allmänna medvetandet. Detta är utan tvifvel
fallet med de fyra af Hildebrand anförda dagarna i Upsalamissalet af 1513:
22 febr. Cathedra Petri 21 okt. Elfvatusen jungfrur
22 juni Tiotusen riddare 23 nov. Clemens Romanus.
Detsamma gäller om de ofvannämnda s. Birgittas och s. Annas fester,
då de först infördes, liksom om följande dagar, som jag på olika ställen
mer eller mindre tillfälligtvis påträffat med beteckningen festum terræ :
17 juni Botulphi (i Breviarium Roschildense, Paris 1517)2
22 juli Mariæ Magd, (i ett handskrifvet Kalendarium Scarense i Cod.
Ups. C 36, föll. 149-154)
4 okt. Francisci (i Breviarium Upsalense, Stockholm 1496).
1 F. Rühl, Chronologie des Mittelalters und der Neuzeit (Berlin 1897), s. 80.
2 Enligt de meddelanden, som lämnats Hildebrand (s. 785 noten), skulle uttrycket
festum terræ vara okändt både i Norge och Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
