Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_____________KALENDARIET I COD. LINCOP. J 79 39
Kristus, icke måtte vanäras. Och strax såg hon framför sig en vit och
skinande klädnad, som hon iklädde sig med fröjd, i det hon prisade Gud
med orden: »Jag tackar dig Herre, att jag befunnits värdig att bära dina
utvaldas klädnad». Och hela rummet fylldes av ett underbart ljus, klarare
än solen vid middagstid. — Det torde vara denna episod, som avses med
kalendariets symbol.
12 mars. Gregorius. Attributen, en klubba och ett ris, stå i samband
med en tilldragelse i Gregorii liv, som ofta varit föremål för framställning
i bild. Det hände honom nämligen en gång vid mässan, att en kvinna
genom skratt gav tillkänna sitt tvivel på Kristi verkliga närvaro i
nattvardsbrödet. Detta förvandlade sig då, på Gregorii bön, till Kristus själv,
omgiven av de s. k. arma Christi, Kristi vapen, d. v. s. alla de yttre föremål,
som spelat någon roll i passionshistorien. En avbildning av detta under,
som är mycket rik på »arma», kan ses hos Weigel & Zestermann (I, s. 195),
och på densamma finner man bland annat den klubba, med vilken Jesus
drevs att bära sitt kors, och det ris, med vilket han gisslades. Det är
uppenbarligen dessa detaljer från en bild av Gregoriusmässan, som gå igen
i vårt kalendarium. Samma ursprung torde riset på runstaven ha. Vad
särskilt klubban angår, vill jag hänvisa till en annan bild hos Weigel &
Zestermann (I, s. 35), på vilken två personer ses svänga sina klubbor mot
den under korset dignande Frälsaren.
21 mars. Benedictus. Symbol: en högerhand med ringfingret och
lillfingret inböjda, de tre övriga utsträckta, pekfingret och långfingret
omgivna av en gloria. — Såsom abbot i Subiaco arbetade sankt Benedikt på
förbättring av klostertukten och ådrog sig därigenom munkarnas hat till den
grad, att de sökte förgifta honom. Men när han gjorde korstecknet över
giftbägaren, sprang den sönder och giftdrycken rann ut på marken.
Symbolen torde föreställa hans hand i detta ögonblick. Enligt en variant av
denna sägen brast icke bägaren, utan giftet uppsteg ur densamma i form
av en orm. Härav ormen på runstaven.
6 maj. Johannes ante portam latinam. Figuren föreställer den tortyr,
som evangelisten Johannes enligt sägnen underkastades utanför Latinska
porten i Rom utan att därav taga någon skada. På kejsar Domitiani
befallning blev han nämligen nedsänkt i en kittel med kokande olja.
3 juni. Erasmus. Enligt sägnen var han biskop och led martyrdöden
på sådant sätt, att tarmarna drogos ur hans buk med ett vindspel. Detta
är också hans attribut hela medeltiden igenom, så även här.1 En drastisk
1 Beckman: »Symbolen är väl en kräkla, fast av ovanlig form».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
