Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 51
Bibliographia Gothoburgensis. Systematisk förteckning över skrifter rörande
Göteborg utkomna t. o. m. år 1920 jämte alfabetiskt register. På
uppdrag av Jubileumsutställningen utarbetad av S. ABERSTÉN. XII, 397 s.,
1 faks. Göteborg: Medens bokhandels aktiebolag i distribution, 1922.
8°. Pr. 14 kr.
Göteborgs stads ej minst genom innevarande års utställning mycket
bemärkta 300-årsjubileum har givit anledning till att just nu en av de
omfångsrikaste och mest betydande bibliografier publicerats som hittills sett
dagen i detta land, ett verk som måhända ännu länge låtit vänta på sig,
därest icke den yttre anledningen underlättat dess framkomst. Att
emellertid äran av initiativet till detsamma helt och hållet tillhör dess författare,
är måhända ej för djärvt att antaga och emotsäges kanske strängt taget icke
heller av den ovan återgivna titelns formulering.
I alla händelser är Göteborg bland jubilerande städer den enda, som
gjorts till föremål för en bibliografi. Så starkt som intresset för all s. k.
hembygdskunskap på senare tider blivit och så intensivt som samlarivern
på många håll koncentrerat sig just på Topographica, är det över huvud
förvånande, att hittills så litet publicerats i svensk topografisk bibliografi.
De större arbeten som hittills utgivits, äro lätt räknade och f. ö. av
skiftande värde: Molérs Gottlandsbibliografi (1890, 2:a omarb. uppl. 1914),
Bygdéns i huvudsak på de Westinska samlingarna grundade, numera självfallet
i hög grad föråldrade förteckning över litteratur om Uppland och Stockholm
(1892), Brandbergs Svensk topografisk litteratur i Trolleholms bibliotek (1905),
Cappelins Hvar finns Skåne beskrifvet? (1909) samt Hasselbergs nyligen i
denna tidskrift anmälda Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och
Härjedalen (1920). De i Biblioteksbladet intagna, resonerande
landskaps-och stadsbibliografierna, av vilka f. ö. en, den om Bohuslän, författats av
Aberstén, äro ju mycket kortfattade, men göra säkerligen ej så litet nytta i
brist på utförligare arbeten. Någon Göteborgsbibliografi rymmer denna serie
tills vidare icke.
Då fråga är om ett bibliografisk t arbete av större omfång är väl
obestridligen uppgiftens fixering och materialets begränsning huvudsaker, som
ej utan risker av olika slag kunna negligeras, och den som använder en
bibliografi har rätt till klart besked om, inom vilket område fullständighet
åsyftas. Detta krav har författaren till ifrågavarande arbete tillgodosett i
företalet, där han utförligt redogör för i vilka avseenden han begränsat
sin uppgift.
Man får här veta huru förf. ställt sig till frågan om tidningsartiklars
medtagande. Härom upplyses, att han »ej medtagit andra tidningsuppsatser
än sådana, som tillfälligtvis kommit till min kännedom; jag har ej
genomgått tidningarna ens i någon mån systematiskt». Ett stort antal
»tidningsartiklar i G, H. T. och G. P. under några årtionden», säger sig förf. ha fått
från dr Sigurd Hansson, som ställt sin förteckning över Göteborgiana till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
