Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 ISAK COLLIJN
härröra från samma källa, vidare ha anfanger lånats från Konrad
Baum-gartens samtidiga press i Frankfurt a. d. O.
I det följande bortser jag från alla hypoteser och håller mig blott till
de faktiska uppgifter, som kunna framdragas angående typmaterielet i
Schwestermiller. Oaktat texttypen här endast har en kägelhöjd om 70/71
mm., torde den dock, såsom Haebler påpekat, i sitt ursprungliga skick för
första gången förekomma i ett tryck av Bartholomaeus Ghotan i
Magdeburg (typ 7), nämligen i ett ettbladstryck: Guillermus Parisiensis, Tabula
evangeliorum dominicalium, tryckt omkr. år 1482.l Den förekommer även i
en lågt. Pronosticacio för år 1483 av Mellerstadt, varav fragment finnas i
universitetsbiblioteket i Uppsala.2
Mot slutet av år 1483 flyttade Ghotan över till Lübeck ; den lilla typen
har här funnit användning i endast smärre tryck, såsom kalendrar,
prak-tikor, avlatsbrev. År 1492 upphörde Ghotan med sin verksamhet i Lübeck
och begav sig över Sverige och Finland till Ryssland, där han genom
bråddöd lär ha slutat sina dagar. Hans död har inträffat före år 1496, ty i
september detta år försålde hans testamentsexekutörer hans hus och
ägodelar i Lübeck. Enligt en bestämmelse i Ghotans testamente3 föryttrades
också hans boktryckerimateriel, varav en del synes ha övertagits av Stephan
Arndes i Lübeck,4 andra delar hamnat på andra håll. Typ 7 har sålunda
funnit en ganska utbredd användning i Sverige, först hos den i Stockholm
åren 1495—96 verksamme boktryckaren Johannes Fabri, förmodligen Ghotans
svåger, och sedan i det lilla klostertryckeriet i Mariefred (1498). Att denna
typ sedan från Sverige skulle vandrat åter till Tyskland torde få anses för
uteslutet. Snarare har väl någon nordtysk boktryckare vid försäljningen av
Ghotans tryckeri i Lübeck kommit över matriserna till denna typ, vilket
också kan ge förklaring på den olika kägelhöjd, som typen har i
Schwestermiller och Lachertrycken.
Rörande rubriktypen i Schwestermiller har av föregående forskare
påpekats, att den är identisk med en till Brandis-gruppen hörande mindre
missaltyp, som bl. a. använts av Moritz och Marcus Brandis i Leipzig. Det
är möjligen också samma typ, som ehuru uppblandad återkommer i ett ur
typografisk synpunkt synnerligen svårbestämt tryck, vid vilket många typo-
1 Einblattdrucke des XV. Jahrh., 671.
9 Kat. der Inkunabeln, 1528.
3 »Dat over to myner kunst hort, mach me vorkopen unde keren dat to der ere
Godes». Testamentet är avtryckt i NTBB, 1915, s. 246 f.
4 Se min uppsats Die Wanderung eines Druckerzeichens (i: Wiegendrucke u.
Handschriften. Festgabe K. Haebler, 1919, s. 74-79).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
