Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 ISAK COLLIJN
Av intresse äro även fyndorterna för de nu kända exemplaren av detta
tryck. Det Rosenthalska exemplarets äldsta öden äro icke bekanta, men
såväl exemplaren i Romont och Zürich (Rheinau) som MA, vilket kommit till
St. Paul från benediktinerstiftet St Biasien i Schwarzwald, peka mot
Oberrhein. Zedler har uppställt en i och för sig mycket plausibel teori, nämligen
att MS är tryckt i Schweiz, närmare bestämt i Basel av Gutenbergs förre
medhjälpare Berthold Ruppel från Hanau, som från Mainz skulle medfört
en del av psaltartypen. MS skulle därför vara det äldsta Baseltrycket.
I viss mån stödes denna teori av banden: Schwenke1 har i
universitetsbiblioteket i Basel funnit de båda stämplar, som pryda bandet på MA,
även på band, vilka med säkerhet kunna visas härstamma från Basel och
som innesluta inkunabler tryckta av Ruppel, vidare har Binz2 i en nyligen
offentliggjord uppsats visat, att även banden till M och R höra hemma i Basel.
Han har även haft vänligheten meddela mig, att samma metallbeslag med
inskriptionen marta ^ilf, som förekomma på bandet till det av mig i Zürich
funna exemplaret, även finnes på handskrifter från kartusianerklostret i
Basel. Det av Haebler funna enstaka bladet 67 har ju också framdragits
ur pärmen av en i Basel tryckt inkunabel. Enligt Briquets nyss nämnda
undersökningar pekar ju även ett av vattenmärkena på Basel som ursprungsort.
Huru tilltalande Baselteorien än förefaller, torde det dock vara
nödvändigt, att den bestyrkes av något arkivaliskt fynd, innan den kan tagas
för god. Jag har också försökt en annan utväg att om möjligt datera MS,
nämligen genom att undersöka, om det kan återfinnas i någon gammal
bokförteckning, och för detta ändamål har jag bl. a. genomgått det hittills utkomna
bandet av Mittelalterliche Bibliothekskataloge Deutschlands und der Schweiz,
där just biblioteken i stiften Konstanz och Chur behandlas.3 Tyvärr blev
resultatet negativt, ty det enda ställe, där ett Missale speciale nämnes, är i
en förteckning på böcker, som prosten Vitus förvärvade för
augustinerkor-herrestiftet Wengern åren 1487—1497. Här uppräknas bl. a___»Libros
horarum canonicarum secundum clerum Constantiensem, duas partes, quos bis
emit. Missalia quinque tam secundum chorum Romanum quam
Constantiensem. . . Missale speciale. Missale magnum impressorum secundum
chorum Constantiensem. Aliud missale in eadem quantitate. . .» Jag har
emellertid här velat påpeka denna utväg för den händelse, att nya medeltida
förteckningar över boksamlingar i dessa trakter bliva framdragna.
1 Der Einband des Missale abbreviaium. (I: Zentralbl. f. Bibi. -wes en, 1905, s. 36.)
2 G. Binz, Die Anfänge des Buchdrucks in Basel, i: Gutenberg-Festschrift z. Feier
d. 25jähr. Bestehens des Gutenbergmuseum in Mainz (Mainz 1925), s. 390 f.
3 Die Bistümer Konstanz und Chur, bearb. v. P. Lehmann. München 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
