Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 245
Innstillinger og betenkninger fra kongelige og parlamentariske kommisjoner,
departementale komiteer m. m. 1814—1924. Utgitt av VILHELM
HAFF-NER, arkivar i Stortinget. Oslo 1925. XLVIII, 823 s. 8°.
Det er med opriktig glede alle Norges bibliotek- og arkivfolk har
mottatt dette arbeide, som utgiveren har vært beskjeftiget med i de siste fire
år. De store forventninger som har vært stilt til boken av alle som kjente
arkivar Haffners grundighet og hans övrige, sjeldne forutsetninger nettop
for denne opgave, er mer enn innfridd. Vår nationale bibliografi er beriket
med et hovedverk — på et område hvor det ifölge historikeres og andres
uttalelser var særlig påkrevd.
Sitt nærmeste forbillede har verket, slik som det nu foreligger, i den
svenske forfatter Erik Thyselius’ »Förteckning öfver komitébetänkanden,
afgifna under åren 1809—1894» (Stockholm 1896), med tillegg for årene
1895—1903 (ibid. 1904). Men uten forkleinelse for dette fremragende
arbeide, hvis verdi ingen kjenner bedre enn personalet i de nordiske
parla-mentsbiblioteker, må det sis at dets norske efterfölger og sidestykke er langt
mer omfattende og allsidig oplysende. Boken er, som det vil fremgå av
den efterfölgende redegjörelse for arbeidets plan og omfang, anlagt på en
bredere basis.
Idéen til en slik fortegnelse over offentlige og parlamentariske
kommissioners arbeider er heller ikke i Norge ny. Den blev, så vidt vites,
först undfanget av vår kjente bibliograf J. B. Halvorsen, som hadde til
hensikt å ta fatt på opgaven når han blev ferdig med sitt norske
forfatterleksikon. Han og vår senere minister i Leningrad, N. Prebensen, skulde
ha löst den i fellesskap. Men Halvorsen gikk bort ennu förenn han hadde
rukket å fullföre sitt store hovedverk, og senere har ingen for alvor kastet
sig over opgaven, för nu i de siste år. Der foreligger ganske visst enkelte
forarbeider. Minister Prebensen har under sin tidligere embedsvirksomhet
innsamlet materiale og utarbeidet en liste, som nu er kommet dette arbeide
til gode. I Stortinget er funnet en mindre fortegnelse, utarbeidet av nu
av-döde stortingsbibliotekar Bjerck, og en plan for et sådant arbeide, opstilt
av daværende assistent i Stortingsbiblioteket, den senere likeledes avdöde
cand. jur. Kristian Birch-Reichenwald. Men lenger kom man heller ikke,
för den departementale bibliotekkomité av 1919 i sin innstilling VIII fremla
en motivert plan. Denne blev akceptert av statsmyndighetene, og da fra
nyttår 1921 en personlig stilling som stortingsarkivar blev oprettet f or
Stortingets daværende kontorchef, hr. Haf f ner, blev utgivelsen overdratt ham.
Man fant denne ordning naturlig, bl. a. av den grunn at arbeidet i en viss
forstand blev betraktet som et supplement til stortingsforhandlingene.
Ifölge den oprinnelige forutsetning skulde boken alene ha omfattet
innstillinger som forelå trykt. Men ved arbeidets påbegynnelse viste det sig
snart — efter hvad utgiveren meddeler i sin utförlige og interessante fortale
— at det vilde bli nödvendig også å medta manuskripter, da en meget
betydelig del av innstillingene, særlig fra de förste år efter 1814, bare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
