Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESENSIONER
109
B. Seuffert, Bibliothek und Archiv auf
Schloss Nikolsburg in Mähren vor 1645.
1925.
I Zentralbl. f. Bibliothekswesen, 1925, s.
249-65, 297—321, har B. Seuffert
offentliggjort ett intressant bidrag till det rika
Dietrichsteinska bibliotekets på Nikolsburg historia
före 1645, vilket år biblioteket erövrades och
bortfördes av svenskarna. Till bibliotekets
uppkomst och förhistoria lämnar förf. en del
nytt material, och särskilt har han genom att
kronologiskt följa de olika egendomsförvärv
genom köp eller förläningar, varmed kardinal
Franz v. Dietrichstein ökade sina vidsträckta
domäner, kunnat göra ett eller annat
meddelande om nyförvärv av böcker och
arkivalier utöver Waldes grundläggande
framställning i »Storhetstidens litterära krigsbyten»,
som han emellertid i allt väsentligt följer vid
skildringen av förvärven till Nikolsburg av
de stora bibliotek, som en gång tillhört
Jacobus Conradus Praetorius de Perlenberg,
biskop Dudith, familjen Beck von Leopolsdorf,
liksom också av de mindre boksamlingar,
som härstamma från det grevligt Salmska
rådet Giacomo Malipiero, domherren i
Olmutz Hieronymus Picinardus m. fi. Förf.
har — för att taga några exempel — utrett,
att Georg Ehrenreich von Rogendorf s bibliotek
med inköpet av Kanitz år 1622 införlivats
med det Dietrichsteinska biblioteket.
Rogendorf hade bl. a., när jesuiterna fördrevos från
Olmutz år 1619 och deras bibliotek
överfördes till förvaring i kartur sianerklostr et
därstädes, mot revers utvalt en del böcker,
däribland sådana som tillhört domherrarna
Petrus Illicinus och Mattias Appelbaum samt
Daniel Prochelius. En del av dessa böcker
ha nu med det Dietrichsteinska biblioteket
kommit till svenska bibliotek. Vidare ökades
kardinalens bibliotek också genom köp av
det Waldsteinska godset Pirnitz.
För att illustrera vissa böckers proveniens
och vandringar mellan olika bibliotek ha i
slutet av avhandlingen bifogats
svårhanterliga tabeller i folioformat, om vilkas nytta
även i övrigt jag har svårt att övertyga mig.
/. C-n.
S. DAHLSTRÖM. En bortglömd handskrift.
Abo akademis bibliotekskatalog av 1755.
I marshäftet av Finsk Tidskrift för
innevarande år, s. 149—179, har Åbo universitets
sekreterare filosofie magister Svante
Dahlström publicerat en artikel om en intressant
handskrift, som för någon tid sedan kommit
i dagen efter att hava varit försvunnen under
flera decennier. Det rör sig om en år 1755
uppgjord katalog över Åbo universitets
bibliotek, som ursprungligen tillhört Carl Gustaf
Tessins samlingar, men sedermera efter att
på obekant sätt hava frånhänts Tessin någon
gång under senare delen av 1800-talet
förvärvats av Harald Wieselgren och av honom
1882 skänkts till Åbo stads historiska museum.
Efter inrättandet av Åbo Stadsbibliotek kommo
emellertid museets litterära delar att så
småningom deponeras därstädes, och de böcker
och handskrifter, som kvarstannade i museet,
blevo med tiden helt och hållet bortglömda.
Bland dessa kvarlämnade bokbestånd befann
sig även den handskrift, varom här är fråga.
Först för några månader sedan har den
återfunnits. Mag. Dahlström har i sin
ovannämnda uppsats dels lämnat en ingående
redogörelse för de akademiska meningsutbyten,
som föregått katalogens upprättande, dels
även utförligt redogjort för de systematiska
grundprinciper, som dess upphovsman
amanuensen Jakob Haartman vid dess redigering
tillämpat. »Måhända», yttrar han, »vore det
skäl att befordra den Haartmanska katalogen
i dess helhet till tryck; forskningen skulle
därav hava mångsidigt gagn och vår fattiga
lärdomshistoria vore därmed i hög grad
betjänt.» Man har all anledning att härvidlag
instämma med författaren. Först i och genom
vetenskapligt tillfredsställande publikationer
av bibliotekshistoriska urkunder sådana som
exempelvis den här föreliggande katalogen
kan vår bibliotekshistoria så småningom vinna
en fast utgångspunkt.
Endast två äldre kataloger över Åbo
akademis bibliotek äro kända: en av A. Kempe
appgjord och år 1655 i Åbo tryckt
förteckning samt den av "Wallenius-Laurbeckius
upprättade katalogen, tryckt år 1682 likaledes
i Åbo. O. W—n.
I Het boek 1926, h. 4, s. 109-116, har fröken JYL E. K
roli enb erg lämnat meddelande om ett fynd av stort
intresse. I universitetsbiblioteket i Strassburg har
fröken Kronenberg nämligen uppspårat ett
säkerligen unikt exemplar av det som försvunnet ansedda
latinska originalet till det holländska trycket »Van
der verveerlicken aenstaende tyt Endechristes»,
unikum i Uppsala universitetsbibliotek, upptäckt av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
