Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
AARNO MALIN
Hans verksamhet i Vadstena blev ej långvarig. Han dog nämligen
redan u/n 1390 i Thorn under en resa till Rom »pro negotio canonizationis
b. Birgitte », som det står i Diarium Vadstenense. De minnesord, han får
i diariet, lyda: »Hic erat magnus clericus et ante ingressum religionis
cano-nicus Straengianensis. Fuit etiam predicator egregius et magne facundie.1»
IV.
En vadstenabokbindare. Några svenska palimpsester.
Det forna vadstenabibliotekets ståtligaste och värdefullaste band, de till
sitt format största och på pergament präntade codexarna, ha visserligen i
stort sett gått förlorade, fallit offer för den s. k. fogdevandalismen, men de
återstående handskrifterna, vilkas antal ju närmar sig 450, ge dock ett
ypperligt stoff för kännedomen om den svenska bokbindningen under
1300—1500-talen. Bland dessa codexar kunna vi möta bokband, som förfärdigats i olika
delar av landet, på orter där böckernas ägare verkat före sitt inträde i
klostret. Och framför allt böra vi kunna tack vare detta material göra oss
förtrogna med och följa utvecklingen av de i Vadstena kloster tillblivna
bandens beskaffenhet och utstyrsel.
Med hänsyn till att man har endast mycket sparsamma uppgifter om,
huru handskrifternas inbindning varit anordnad i Vadstena och vilka
klostermedlemmar som handhaft hithörande göromål, torde även följande iakttagelse
vara värd att omnämnas. Den gäller en vadstenabroder, som under
1500-talets två första decennier varit sysselsatt med böckernas inbindning, alltså
en samtida till den från 1519 kände uppsalabokbindaren Bartholomaeus och
den något tidigare, möjligen i Vadstena verksamme bokbindaren Niels.2
Han heter Johannes Mathei, hemma från Jönköping, blev vigd till birgit-
1 I Vadstena fanns även en annan munk vid namn Johannes Swenonis. Han var
av dansk börd, vigdes till prästmunk 1486 och dog 1511. Till de uppgifter om hans liv,
som Silfverstolpe samlat i Klosterfolket i Vadstena (s. 143), kunna några tillägg göras.
Även han har lämnat efter sig ett antal handskrifter, uppsalacodexarna C 295, innehållande
Sermones de sanctis, samt de liturgiska handskrifterna C 447, C 450 och C 451 (se ovan s.
131 o. 133). Av C 295, fol. 382**, framgår, att han skrivit även en annan predikobok, »ubi de
tempore habetur». En sådan har jag dock ej fått i mina händer i Uppsala UB. I slutet
av C 295 är inbunden en pergamentsurkund av år 1469, given av Tuvo archiepiscopus
Lundensis åt Johannes Swenonis vicarius ecclesie Lundensis, som då ärnade bege sig till
universitetet i Köln. Av explicit i C 447 fol. 282 framgår, att denne Johannes Swenonis
år 1477 varit kyrkoherde i Nyborg.
2 Om dessa se I. Collijn, Råd och anvisningar till en svensk bokbindare under
medeltiden, i: Samlaren, 24 (1903), s. 144—145, samt En Uppsalabokbindare år 1519, i:
Kyrkohist, årsskr., 11 ^1910), s. 225-226.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
