Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS JOHANNIS SMALANDIUS
189
teras och sändes av honom därifrån till marknaden i Strängnäs. Detta är
den senaste uppgift vi ha om hans deltagande i det offentliga livet, I
räntekammarböckerna förekommer han icke vidare: bland kanslipersonalen komma
nu så småningom doktor Nils Chesnecopherus och Nils Jönssons äldste son
Peder i främsta ledet. Hertig Karls almanacksanteckningar för åren 1598—
1603 äro så vitt man vet icke bevarade, varför vi icke heller på denna väg
kunna få någon kännedom om de sista åren av den gamle sekreterarens
arbetsfyllda liv. Vi veta alltså icke, om han i någon mån medverkat i
hertig Karls åtgöranden under dessa ödesdigra år i vår historia. Sannolikt har
hans verksamhet då varit av föga betydelse, om han över huvud taget ens
varit i tjänst.1 Det är snarare antagligt att han fått tillbringa de sista åren
av sitt liv i lugn och ro på sina gårdar, ägnande sig åt sina lärda mödor.
Från något av hans sista levnadsår torde den anteckningen härröra som han
gjort i det förut omnämnda, i Frankfurt inköpta exemplaret av Johannes
Magnus Historia metropolitanae ecclesiae Upsalienses, vari han uppgjort en
lista på bl. a. Sveriges ärkebiskopar. Det sista namn, som införts på
förteckningen, vilket skett betydligt senare än det stora flertalet, men dock
säkerligen med Nils Jönssons egen hand, är Olaus Martini. Då denne blev
ärkebiskop 1601, ha vi i detta årtal en terminus a quo för Nils Jönssons
eget dödsår. Hertig Karls almanacksanteckningar återupptagas med januari
1604, men Nils Jönssons namn förekommer icke vidare. Det förefaller som
om en trotjänare av hans typ borde ha fått sin minnesruna i
kalenderanteckningarna i likhet med flera andra, som nämnas däri, om hans dödsår fallit
efter 1604. Men då så ej är fallet, skulle man nästan vara böjd att antaga
att han redan är död före detta års ingång, och att han alltså avlidit något
av åren 1602 eller 1603. Emellertid uppger Anrep, att han adlats 1605,
Möjligt är väl, att det är sönerna som adlats för faderns förtjänster.2 Dock
föreligger även en annan uppgift, som tycks visa, att Nils Jönsson ännu 1606
är i livet. I Östergötlands handlingar, Årliga räntan för Aska och Dals
1 I 1598 års årliga ränta rubriceras Nils Jönsson som »fordom secreterare». (Arv
och eget. KA.)
2 Släktens adliga vapen, de tre pilgrimssnäckorna, föres redan 1606 av Jöns Nilsson
Jacobsköld (det förekommer t. ex. som sigill i ett brev till Nils Chesnecopherus från honom
och Henrik von Falkenberg, dat. Lübeck den 24 juni 1606 i RA), medan brodern Peder
Nilsson ännu 1608 för samma sigill som fadern, ett snedställt kors, möjligen buret av ett
liggande lamm, vilken senare figur dock på grund av sigillens otydlighet är svår att
bestämma. Ett dylikt sigill finnes i Peder Nilssons brev till Karl IX, Räffle d. 27 febr. 1608
(RA). Peder Nilsson använder även ett annat sigill, en sköld med en orm, ringlande sig
kring en galge eller ett T-formigt kors, så t. ex. i ett brev till hertig Karl, dat. Pernau d.
15 okt. 1600 (RA).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
