Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS JOHANNIS SMALANDIUS 205
tills varit obeaktade, ha efter all sannolikhet varit ännu mera omfattande än
hans kollegas.
De lärda intressena i kungahusets omgivning ha säkerligen i vissa fall
influerats från furstarna själva. Alla Gustav Vasas söner voro ju bildade
män och ha ägt mer eller mindre betydande bibliotek, ehuru tillfälligheterna
gjort att vi endast känna något om innehållet i de tre äldstas, medan så
gott som ingenting är bekant om vilka vetenskapsgrenar som varit
representerade i Karl IX:s bibliotek. Kring furstarna fylkar sig närmast högadeln,
och även bland denna möta vi många innehavare av välförsedda bibliotek,
mindre kanske under den tidigare Vasatiden än senare. Dock torde
framför allt sådana representanter för högadeln som Per Brahe d. ä. och Göran
Gylta varit ägare av betydande bibliotek av utpräglat vetenskaplig karaktär.
Per Brahe nämner i sin Oeconomia eller hushållsbok en mängd böcker, som
han troligen själv varit i besittning av, och Göran Gyltas ägarenamn möter
oss fortfarande i kanske ett par tiotal verk, huvudsakligen historisk och
teologisk litteratur, som hamnat i våra offentliga bibliotek eller nämnas i
äldre bokkataloger. Av den något yngre generationen känna vi ganska väl
till en Hogensktld Bielkes bibliotek med dess rikedom på böcker i vitt skilda
ämnen, och hans kollega i rådet Gustaf Banér har säkert också ägt en efter
den tidens måttstock ej obetydlig boksamling, av vilken vi ännu hava
uppgifter om kanske ett dussin arbeten, detta tack vare den omständigheten,
att det Banérska familjebiblioteket först i senare tid blivit upplöst och till
en del hamnat i samlingar, över vilka vi hava kataloger med visserligen
mer eller mindre nöjaktiga proveniensuppgifter bevarade. Att ett gammalt
släktbibliotek på detta sätt bevarats så långt fram i tiden är eljest rätt ena-
mesticos dedisse». (Testamentet är i vad det gäller donationen av biblioteket avtryckt i
Thun, Vita Palmskiöldii, 1708, s. 15 f.) Huru många eller hur få arbeten, som sålunda
undantagits från donationerna vet man inte. Påfallande är det ringa antal verk, som kom
till Västerås, då man ser hur pass utförligt Sven Elofsson ordar om denna donation i
testamentet, huru särskild katalog skulle uppgöras över böckerna och kvittens avgivas av
biskop och konsistorium i Västerås, vilken skulle överlämnas till det hertigliga kansliet i
Nyköping att där förvaras, huru böckerna skulle revideras årligen o. s. v. (Se Thun,
a. a., s. 16.) Den för Strängnäs uttagna samlingen är väl avvägd till innehållet och
synnerligen lämplig som studiebibliotek, särskilt innehåller den en vacker kollektion av
klassiska auktorer, mest historici, dessutom värdefulla teologiska arbeten, däribland
Melanchtons Opera i 4 folio volymer, bibelupplagor, för studiet av den romerska och kanoniska
rätten viktiga text- och kommentarverk samt en hel del språkvetenskaplig litteratur,
använd vid de elementära studierna, grammatiska arbeten, skolupplagor av olika Ciceros
verk m. m. Av historiska verk utom de klassiska förekommer bl. a. Sleidanus, Albert
Krantz och Saxo, den senare både på latin och i dansk översättning. Säkerligen ha många
av dessa böcker funnits även i Sven Elofssons gamle kollega och vän Nils Jönssons
bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
