Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
225
och med höstterminen 1895 verkade han som
lektor i matematik och fysik vid nämnda
Stockholmsläroverk, från vilken befattning
han avgick år 1920. Hans astronomiska och
matematiska studier förde honom bl. a. in
på kalendariska frågor och dessa väckte
återigen hans intresse för hagiografiska spörsmål
och, grundlärd latinare som han var, även
för medeltida handskriftsforskning. För denna
tidskrifts läsare är lektor Lindhagen väl känd
genom flera här publicerade grundliga och
skarpsinniga studier i nordisk medeltida
ka-lendariografi och hagiografi Här kan särskilt
framhållas hans ingående undersökning om
»Vallentuna-kalendariets helgonlängd» (1922),
hans mönstergilla uppsats om ett
»Kalendarium för birgittinklostret i Mariager» efter en
handskrift i Kungl, biblioteket, hans
utredning »Om betydelsen af uttrycket festum
terrae» (båda 1918), m. fi.
Den 7 dec. fyllde bibliotekarien vid Svenska
akademiens Nobelbibliotek C. Grönblad
60 år.
Stockholm. Karolinska institutets
bibliotek.
Verksamheten under läsåret 1925 26.
Antalet besök uppgick till 4,606 (föreg, läsår 4,387),
till hemlån utlämnades 4,265 volymer och i läsesalen
begagnades (utom referensböcker) 9,939 volymer
(föreg, läsår resp. 3,923 och 7,671). Från andra
bibliotek inlånades 177 och till dylika utlånades 546
volymer (föreg, läsår resp. 301 och 387).
Accessionen uppgick till omkring 4,GC0 verk (=
omkring 850 större volymer och 3,400 broschyrer),
häri inräknade omkring 620 korta disputationsreferat
från Greifswald, Hamburg och Königsberg, samt
bortåt 7,000 fortsättningar. Bland gåvor märkas
omkring 175 volymer och 750 småskrifter (omkr. 10
hyllmeter) ur framlidne med. doktor Gustaf Naumanns
efterlämnade boksamling, som av hans son arkivarien
Erik Naumann ställts till bibliotekets förfogande
för urval och komplettering. Prof. John Berg har ur
sin boksamling skänkt omkr. 1,600 särtryck m. m.
(omkr. 4,3 hyllmeter). Med Statsbiblioteket i Aarhus,
som äger en betydande samling medicinska dupletter,
har inletts bytesförbindelse, varigenom biblioteket
redan erhållit bortåt 300 volymer (omkr. 7 hyllmeter)
mestadels äldre medicinsk litteratur.
Bibliotekets tillväxt i hyllmeter utgjorde 64,47
meter, därav omkr. 2 meter tillhörande den medicinska
Nobelkommittén. De fortlöpande tidskrifternas antal
uppgår nu till 507, därav 39 under läsåret
nytillkomna serier.
I nominalkatalogen ha inlagts 2,189 blad, därav 284
hänvisningar. Ämneskatalogen innehåller nu
omkring 300 slagord.
Under läsåret har bibliotekets samling av
foliovolymer (uppgående till omkr. 625 verk)
fullständigt genomkatalogiserats, sedan anslag ur institutets
fonder beviljats för ändamålet (jfr NTBB, 1925, s.
257). Samtliga volymer ha uppdelats i tre
formatklasser och numrerats. Katalogbladen ha utskrivits
i två exemplar, det ena för inordnande i en
realkatalog, vars utarbetande nu påbörjats. I denna
realkatalog ha under läsåret inlagts sammanlagt i det
närmaste 1,000 blad. A. Hbg.
Nordiska museets bibliotek.
Bibliotekets accession under år 1925 utgjordes av
1.203 band och småskrifter, huvudsakligen förvärvade
genom byte. Omkr. 130 volymer, avhandlande
solurets historia m. m., förvärvades genom köp efter
framlidne teckningsläraren J. Ekström.
Vetenskapsakademiens bibliotek.
Biblioteket har under år 1925 varit besökt av 2,687
personer, till begagnande ha framtagits 7,065 volymer,
av vilka 3,397 utlämnats till hemlån. Genom inköp,
gåvor och byten har biblioteket ökats med 15,127
band, häften och småskrifter, inalles 78,8 längdmeter.
Akademiens egna skrifter utdelas f. n. till 1,090
institutioner och personer, härav 299 inom och 791 utom
landet. I huvudkatalogen ha under året 6,603
katalogblad inlagts. Från den år 1919 upphörda
meteorologiska centralanstalten, som förut stått under
akademiens överinseende, ha återfordrats alla å anstalten
uppställda böcker, som tillhört akademien.
Ett kartbibliotek i Stockholm.
Under innevarande höst har en livlig
diskussion pågått angående behovet av ett
offentligt kartbibliotek i huvudstaden. Med rätta
påpekades i en tidningsartikel av en yngre
geografisk forskare svårigheten, för att ej i
vissa fall säga omöjligheten, att få tillgång
till särskilt moderna, främmande kartor och
kartverk i någorlunda fullständig omfattning,
emedan intet bibliotek eller därmed
jämförlig institution f. n. vore rustat att på ett
tillfredsställande sätt tillgodose detta viktiga
behov. Frågan behandlades bl. a. även vid ett
sammanträde i Kartografiska sällskapet,
varvid andre bibliotekarien frih. G. Rudbeck
och krigsarkivarien B. Steckzén höllo före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
