Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN 231
kunde gennemftfres. Indlederen mente ikke, at
Bi-bliotekernes store Udvikling havde skadet Bogsalget,
men snarere at den havde opdraget Befolkningen til
Forstaaelsen af Bogernes Nytte og Værdi. Salget
skadedes paa andre Maader, bl. a. ved Kolportagen,
der ofte fik Folk til at k0be store kostbare Værker,
som aldrig blev læst, og betog Keberne Lysten og
Evnen til at kobe andre Bager, ogsaa Avisernes
over-vældende Stofmængde og særlig de talrige
illustre-rede Ugeblade var en Hindring for Bogens
Udbre-delse. Den paafalgende Diskussion bragte intet nyt,
men understregede Boghandlernes Klager över
Bi-bliotekernes Konkurrence og 0nskeligheden af den
omtalte Karantæne, der fra en enkelt Side foresloges
såt til 5 Aar.
Det danske Sprog- og Litteraturselskab.
der blev stiftet den 29. April 1911 udsendte paa sin
Stiftelsesdag en Redegerelse for sin hidtidige
Virksom-hed »Femten Aars Virksomhed». Selskabet ger heri
Rede for Tilblivelsen og Indholdet af den statelige
Række Værker, det har udgivet, ialt 81 Bind paa
gennemsnitlig c. 375 Sider. Den væsentligste Stötte
til Udgivelsen er ydet af Staten og Carlsbergfondet,
men ogsaa Rask-0rsted Fondet, den
Hielmstierne-Rosencroneske Stiftelse, det Finneske Legat og
Private har givet betydelige Tilskud bl. a. til Udgaven
af Tycho Brahes Opera omnia, Danmarks gamle
Land-skabslove, Saxos Gesta Danorum.
»Holbergsamfundet af 3. December 1922»
har med Understettelse af Carlsbergfondet udgivet
Holbergs Breve i 2 Bind, et Tekstbind og et Atlas,
der bringer alle Brevene i Faksimile. Udgaven er
besærget af Professor Verner Dahlerup.
Bogbinderlauget i Köbenhavn
har med Carl P. Nielsen og R. Berg som Förf at
-tere udgivet »Danmarks Bogbindere gennem 400 Aar».
Finland.
Ett synnerligen intressant föredrag om finsk
bi-bibliotekshistoria höll prof. Yr jö Hirn på inbjudan
av föreningen Nordens Stockholmsavdelning i
Stockholms högskola den 31 mars. Föredraget, vars titel
var »Två professorer och en landstrykare»,
behandlade de insatser, som bibliotekarierna H. G.
Porthan (1739—1804) och F. "W. Pipping (1783-1868)
samt den underlige landstrykaren och boksamlaren
Matti Pohto (1817—1857) gjort i och för
åstadkommande av en nationell finsk boksamling. Föredraget
har senare blivit tryckt i Ord och bild, årg. 1926: h.
10, s. 587-604.
En gemensam tidskriftskatalog i Helsingfors.
Redan i den kommitté, sammansatt av
representanter för ett antal vetenskapliga samfund, som år
1896 väckte förslag om uppförande av ett gemensamt
»de vetenskapliga samfundens hus» i Helsingfors,
framställdes önskemålet om en gemensam katalog
över periodica, tillgänglig på olika bibliotek i staden.
Huset blev färdigt år 1899, men först 1910 togs frågan
om tidskriftskatalogen upp på nytt, i samband med
andra initiativ, väckta av d. v. zoologieprofessorn
J. A. Palmén. Följande år tillsatte delegationen för
de vetenskapliga samfunden en kommitté för att
behandla dessa initiativ, och år 1915 utsände d. v.
föreståndaren för de vetenskapliga samfundens bibliotek
dr Harri Holma cirkulär för att utröna
möjligheterna för arbetets utförande. Bifallande svar
inlöpte från nästan alla bibliotek och inrättningar,
varpå blanketter utsändes, vilka vederbörligen ifyllda
i långsamt tempo återställdes.
Den ursprungliga avsikten hade varit att
förteckna endast löpande serier, men emedan kriget
föranlett så många rubbningar i utgivningen av gamla,
viktiga publikationer, utvidgade bibliotekets n. v.
chef, bibliotekarien Paul Nyberg programmet
därhän, att bibliotekens hela bestånd av periodica
kompletteringsvis borde förtecknas. Med ledning av de
av respektive inrättningar ifyllda blanketterna
ut-skrevs därpå successivt, i den mån arbetskrafterna
det tilläto och material inflöt, en maskinskriven
kortkatalog, upptagande namnet på den institution,
som äger serien, samt uppgifter om årgångar,
tryckningsort och -år. Utelämnade blevo inhemska serier,
som alla äro tillgängliga i Universitetsbibliotekets
Fennicasamling, samt ryska serier, vilka erhållas i
dess ryska avdelning.
Katalogkorten — ca. 10,000 till antalet — ha nu
ordnats alfabetiskt enligt principerna i Tysklands
»Gesamt-Zeitschriften-Verzeichnis», och sedan de
tillfrågade institutionerna (offentliga bibliotek,
universitetsinrättningar, centrala ämbetsverk,
vetenskapliga samfund), inalles ett sextiotal på få undantag
när inlevererat de äskade uppgifterna, har katalogen
på de vetenskapliga samfundens bibliotek definitivt
gjorts tillgänglig för forskare — jämnt trettio år
senare, än det första initiativet togs.
Den ursprungliga avsikten att få denna
tidskriftskatalog tryckt synes i detta nu svårligen kunna
realiseras; drager det för långt ut på tiden, planerar
Universitetsbibliotekt att för sin räkning taga en
avskrift av densamma. Meningen är under alla om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
