Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER _________43
Det nionde kapitlet rubricerades i första upplagan »Der
Renaissance-Band in Deutschland und England», men i den senare upplagan har
»Skandinavien» tillfogats, vilket ju för denna tidskrifts läsare är av speciellt
intresse. Första användandet av rulle för inpressning av mönstret i skinnet,
förut av Loubier satt till början av 1500-talet, har av honom nu kunnat
konstateras på ett tyskt band från så tidigt datum som 1469. Som bekant
äro ofta såväl rullstämplarna som de samtida plattstämplarna ofta försedda
med initialer och monogram. Frågan om dessa senare avse stämpelgravören
eller bokbindaren samt desammas uttydning har under senare år varit
föremål för flera författares uppmärksamhet; bl. a. har Konrad Haebler i
denna tidskrift1 lämnat en intressant redogörelse i ämnet, som även av
Loubier i den nya upplagan upptagits till behandling, därvid Loubier
emellertid ej kan instämma i Haeblers åsikt, att i allmänhet initialerna häntyda på
bokbindare och monogrammen på stämpelgravören. Om bokbinderiets höga
ståndpunkt under ifrågavarande tid i Wittenberg och Dresden meddelar
Loubier även intressanta upplysningar. Om den i sistnämnda stad
verksamme Jakob Krause, Tysklands mest bekante bokbindare, har år 1923
Christel Schmidt utgivit ett omfångsrikt verk.
Av svenska bokband har avbildats ett, nämligen det för Karl IX vid
1600-talets början förfärdigade band, som avbildats av undertecknad i
»Svenska bokband under nyare tiden», ur vilket arbete Loubier å s. 235—
237 meddelar ett och annat om bokbindarkonsten i Sverige. Även ett danskt
band med Fredrik II:s porträtt är avbildat ur E. Hannover, »Kunstfaerdige
gamle bogbind».
Sista kapitlet avhandlar 1600- och 1700-talens bokband, »Der Einband
des Barock, Rokoko, Zopf», och är jämväl i avsevärda delar omarbetat.
Åtskilliga hänvisningar göras till nyssnämnda svenska bokbandsverk, och
avbildningar finnas även här av ett svenskt och ett danskt band (för Gustaf
III och Kristian V). Dessutom hava tillkommit nya avbildningar av ett
vackert tyskt rokoko-band samt flera engelska band, såsom av
1600-tals-mästaren Samuel Mearne och 1700-tals-mästaren Roger Payne. Mearnes
arbeten uppdelas i tre stilar: Rectangulär Style, Cottage Style och All-over
Style, vilka liksom Harleian Style voro mycket omtyckta i England.
Av förestående korta antydningar torde framgå, huru rikhaltigt
innehållet är i professor Loubiers välskrivna handbok, grundat på omfattande
studier och ett mångårigt aldrig svikande intresse. Boken bör läsas och
studeras av varje bokvän. Johannes Rudbeck.
Boken om böker. Aarsskrift for bokvenner, 1. Utgit ved H. Jaeger og¥.
P. Sommerfeldt. Oslo 1926. 258 s. 8°.
Vid Hjalmar Pettersens 70-årsdag i januari förlidet år blev den
framstående bibliografen av norska biblioteksmän och vänner tillägnad en
1 NTBB 1924, s. 26-52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
